Styrelseledamotens bristtäckningsansvar - särskilt om förlikning och jämkning

Sammanfattning: Värdeöverföringar av olika slag från ett aktiebolag kan innebära risker för såväl bolagets borgenärer som enskilda aktieägare. Borgenärerna exponeras för en större risk ju mindre kapital som finns kvar i bolaget till betalning av deras fordringar. Minoritetsägare riskerar att bli förfördelade när majoritetsägare driver igenom värdeöverföringar som gynnar dem själva. Värdeöverföringsförbudet i 17 kapitlet ABL är därför utformat för att tillvarata båda dessa skyddsintressen genom att begränsa omfattningen av värdeöverföringarna och ställa krav på under vilka former de får drivas igenom. En värdeöverföring som sker i strid med 17 kapitlet ABL, oavsett om det den överskrider en borgenärsskydds- eller minoritetsskyddsregel, blir ogiltig. Följden blir att prestationerna ska gå åter vilket i första hand gör mottagaren av de överförda medlen återbäringsskyldig. I andra hand, om återbäring inte kan ske, blir de som på ett vårdslöst sätt har medverkat till värdeöverföringen ansvariga att täcka den uppkomna bristen. Inte sällan är de som medverkat till värdeöverföringen ledamöter i den vid tiden sittande styrelsen. Riktas ett bristtäckningsanspråk mot en styrelseledamot exponeras denne för en stor ekonomisk risk. De möjligheter som står till buds för att begränsa dennes bristtäckningsansvar är antingen jämkning i en domstolsprocess eller en förlikning med bolaget. Jämkning av ett bristtäckningsansvar kan ske efter vad som är skäligt med hänsyn till arten av dennes medverkan, ansvarets omfattning och omständigheterna i övrigt. Jämkning sker främst om ringa vårdslöshet från styrelseledamotens sida resulterar i ett så omfattande ansvar att det skulle framstå som obilligt att kräva ledamoten på hela beloppet. I allmänhet kommer jämkning inte i fråga om styrelseledamotens medverkan utgör en uppsåtlig brottslig gärning. Möjligheten till förlikning står inte alltid öppen för styrelseledamoten och bolaget. Rätten för bolaget att förfoga över ett bristtäckningsanspråk är beroende av vilka intressen påföljdsregleringen avser att skydda i en given situation. Man kan konstatera att i varje fall av bristtäckningsansvar aktualiseras bolagets intresse i egenskap av huvudman av att styrelseledamoten uppträder med den aktsamhet som krävs av en syssloman. Utöver detta kan antingen borgenärsintresset eller minoritetsintresset få betydelse för en eventuell förlikning. Syftar bristtäckningen till att främst skydda ett utomstående intresse som borgenärernas, talar det för att bolaget inte kan förfoga över bristtäckningsanspråket. Grundar sig bristtäckningsanspråket istället på en minoritetsskyddsregel som kan åsidosättas med samtliga aktieägares samtycke, talar det för att bolaget kan förlikas med styrelseledamoten avseende bristtäckningsansvaret.