Offentlig och privat etisk upphandling - En explorativ jämföresle

Sammanfattning: Gräsrotsorganisationer, även kallad Non Governmental Organizations (NGO), och media har på senare år inte bara riktat uppmärksamhet mot multinationella företag, utan även den offentliga verksamhetens konsumtion har granskats. Det har medfört en samhällsdebatt att etiskt ansvar berör även offentlig upphandling. En lagändring i Lagen om Offentlig Upphandling (LOU), sedan juli 2010, medför att upphandlande enheter numera uppmanas att ta etisk hänsyn i upphandlingar. Inom privat näringsliv är etisk upphandling en del av företagets CSR-strategi, som är ett frivilligt åtagande. Etisk upphandling går ut på att krav ställs på leverantörer att arbeta efter uppförandekoder som främjar mänskliga rättigheter i arbetslivet. Jag har valt att genomföra studien om etisk upphandling, eftersom det innebär en påverkansfaktor att främja förbättrade arbetsvillkor för arbetare i ett globalt perspektiv. Det finns dock få genomförda studier kring området, därför har en explorativ ansats varit lämpligt. Uppsatsens syfte är att beskriva och förklara likheter och skillnader mellan offentlig upphandling och privat näringsliv i avseende på processen att ta etiskt ansvar i leverantörsleden. I studien har jag tagit reda på likheter och skillnader i avseende på den mer lagbundna regleringen, uppföljningen och kontrollen av etisk offentlig upphandling och det motsvarande frivilliga ansvaret inom ett privat multinationellt företag. För detta ändamål har jag använt mig av en kvalitativ ansats i form av intervjuer med kompletterande dokument och internetbaserat information. Metodiken för datainsamling och analys har präglats av en Grouded Theory inspirerat ansats. Min önskan med studien är att bidra med underlag för vidare forskning. Det jag har kommit fram till genom studien är att tre huvudfaktorer, med underliggande kategorier, spelar in för att kunna beskriva och förklara likheter och skillnader. Strukturella faktorer (förutsättningar) påverkar hur implementering och genomförande (processen) sker. Ställda krav skall följas upp, genom revision, för att få effekt (konsekvens). Med revision menas i detta sammanhang uppföljning och kontroll av arbetsförhållandena, som skall vara i enlighet med de avtalade uppförandekoderna. Likheterna mellan offentlig och privat etisk upphandling förklaras genom att båda verksamheterna påverkas av händelser samt olika intressenters förväntningar, som driver verksamheterna till att ta ett etiskt ansvar. Båda verksamhetstyperna samverkar med andra aktörer med i samma situation, vilket underlättar genomförande av etisk upphandling. Privat verksamhet har däremot andra förutsättningar för genomförande och revision, som underlättar att bygga långsiktiga relationer med leverantörer. Skillnaderna mellan offentlig och privat verksamhet förklaras genom att regleringen genom LOU å ena sidan innebär ett mandat att krav bör ställas, men å andra sidan ett hinder för att etablera långsiktiga relationer, vilket det studerade privata företaget har möjlighet till genom det frivilliga åtagande. LOU innebär en däremot en möjlighet att påverka leverantörer att arbeta med sitt CSR-arbete, genom sitt etiska ansvar i leverantörskedjan.