Konceptet ekosystemtjänster och dess möjliga roll i planeringen av stadens grönstruktur - intervjustudie och fallstudie

Detta är en Master-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi

Sammanfattning: Grönstrukturen kan spela en betydande roll för människors välbefinnande i staden och den urbana grönstrukturen uppmärksammas alltmer för sina fördelar. Ekosystemtjänstkonceptet erbjuder ett alternativt sätt att planera den urbana grönstrukturen. Begreppet ekosystemtjänster har blivit populärt i samhället under en relativt kort period, trots att det råder ovisshet om vad begreppet betyder, samt osäkerhet om hur ett arbete inkluderat ekosystemtjänstbegreppet kan ske. Det finns också en osäkerhet om vad det har för fördelar och vad det ger för möjligheter gentemot traditionella planeringsformer för grönstruktur. Det finns därför ett behov av att öka kunskapen om ekosystemtjänsters eventuella roll i planeringen av grönstrukturer i städer, undersöka vad användningen av begreppet används till, så planerare kan göra adekvata beslut.Syftet med studien är att undersöka användbarheten med ekosystemtjänster som begrepp och koncept vid planering av urban grönstruktur. Studien har tre frågeställningar. Hur har begreppet ekosystemtjänst hittills hanterats och använts i planeringen av grönstruktur i städer? Vad finns det för möjligheter och begränsningar med att arbeta med ekosystemtjänster som verktyg i planeringen av grönstruktur i staden? Och hur skulle en implementering av ekosystemtjänstbegreppet applicerat på Älvstranden Utveckling AB:s planering av grönstruktur i Göteborg kunna se ut?Empirin består av en intervjustudie med personer med erfarenhet av att arbeta med ekosystemtjänster och en fallstudie som applicerar begreppet på en verksamhet, Älvstranden Utveckling AB, för att undersöka implementerbarheten av ekosystemtjänster i en organisation. Resultatet visade att begreppet användes för sina pedagogiska fördelar, det användes som ett retoriskt argument för bevarande av natur, samt användes retoriskt mer specifikt i arbetet med att planera grönstrukturen i funktioner och nyttor, för att få mångfunktionella ytor. Dessutom användes ekosystemtjänstbegreppet för att koppla ihop betydelsen av grönstruktur med mänskligt välmående. Det finns ett glapp mellan hur praktiker och teoretiker närmar sig ekosystemtjänster. Bland teoretiker finns en debatt om konceptet, framförallt eftersom det idag är otydligt på flera sätt. Den främsta kritiken mot ekosystemtjänstkonceptet är aspekter av de ekonomiska värderingarna. Något som inte problematiseras på samma sätt av de yrkesverksamma respondenterna i intervjustudien.Möjligheter med ekosystemtjänster är att begreppet kan göra att nyttor och funktioner i grönstrukturen uppmärksammas och bättre utnyttjas. Ekosystemtjänster är också ett bra begrepp att använda i argumentation och konflikter med andra intressen. En utmaning är att ekosystemtjänstkonceptet inte behandlar konflikter mellan ekosystemtjänster eller med andra intressen. Att begreppet är nytt och ännu inte helt hittat sin form i grönstrukturplaneringen ses också som en utmaning. En ekonomisk värdering av naturen ses som både en utmaning och en möjlighet. Studien visar att inställningen är positiv till att använda ekosystemtjänstkonceptet.En möjlig implementering av ekosystemtjänster i arbetet med planering av grönstrukturen på Älvstranden Utveckling AB kan ske på flera sätt. Den enklaste implementeringen är troligtvis att vidareutveckla planeringsverktyget GrönNytta, då det redan används inom berörda delar av verksamheten. Ett alternativ är att använda sig av en ny modell. Av de modeller som hanterats i uppsatsen är SNF:s modell den med mest potential.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)