Samforskning: en kvalitativ studie om samforskning som kvalitets- och utvärderingsmetod

Detta är en Master-uppsats från Lunds universitet/Institutionen för psykologi

Sammanfattning: Studiens syfte var att undersöka utvärderingsmetoden samforskning. Utifrån tre huvudfrågor har författarna genom intervjuer, både enskilda och i fokusgrupp, försökt nå en fördjupad förståelse för vilka fördelar och svårigheter som finns med samforskning, samt hur denna står sig i förhållande till samhällets krav på utvärdering och evidens. Enskilda intervjuer genomfördes med fyra olika familjebehandlare i en arbetsgrupp om nio personer. Dessutom deltog fyra familjebehandlare i en fokusgrupp, varav tre av dessa även blev enskilt intervjuade. Materialet analyserades med tematisk analys och nio teman identifierades. Varje tema diskuterades i relation till frågeställningar och teori. I huvudsak visade studien att erfarenheterna av samforskning var övervägande positiva. Deltagarna beskrev samstämmigt hur de via samforskningen fått ny kunskap om vad som verkar vara viktigt i behandlingsarbetet, kunskap som förs vidare i det fortsatta arbetet med nya klienter. Utifrån att de olika deltagarnas erfarenheter av samforskning var så överensstämmande, valde författarna att referera till dem som en grupp. Den tysta kunskapen visade sig vara en viktig faktor i vad klienterna uppskattat med den behandling de varit föremål för; de små gesternas betydelse kopplat till behandlingskvalitet och relation var något som framkom i studiens resultat. I förhållande till studiens resultat diskuteras implikationer för framtida forskning, vilket exempelvis handlar om relationens betydelse mellan lärare och elev kopplat till resultat.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)