Revisorns skadeståndsansvar - Om kausalitetsbedömningen vid revisorns externa skadeståndsansvar enligt ABL

Sammanfattning: En revisor har till uppgift att granska aktiebolagets redovisning och bolagsledningens förvaltning enligt 9 kap. 3 § ABL. Den ekonomiska informationen som bolagen ställer ut för tänkbara intressenter i samhället är avgörande för ett fungerande näringsliv. Syftet med revisorns revision är att styrka dels den ekonomiska informationen bolaget har lämnat, men även förvaltningen av företaget för att öka företagets trovärdighet i samhället. Brister denna revision genom oaktsamhet eller uppsåt är revisorn skyldig att ersätta den ekonomiska skada som uppkommer till följd av bristen enligt 29 kap. 1-2 §§ ABL. Då revisorer har en försäkringsplikt leder det till att skadelidande vänder sig till revisorn vid felaktig årsredovisning. Debatten om att begränsa revisorernas skadeståndsansvar har blivit allt mer betydande efter uppmärksammade rättsfall som exempelvis Prosolvia-målet där skadeståndsbeloppet blev skyhögt. Knappt ett år efter att Prosolvia-domen kom, kom BDO-fallet där HD genom normskyddsläran och adekvat kausalitet försöker begränsa den skadeståndsberättigade kretsen. Slutsatsen av denna framställning är att HD genom BDO-domen har lagt en mall för hur framtida fall ska bestämma vilka som ingår i den ersättningsberättigade kretsen genom normskyddsläran och adekvat kausalitet. Trots detta finner jag men att det inte är tillräckligt och anser att bolagsledningen ska ta visst ansvar för bolagets felaktigheter.