Komfortkylsystems installationskostnader och energiförbrukning i kontor

Sammanfattning: På uppdrag av Creanova AB har detta examensarbete genomförts under hösten 2010. Målet med examensarbetet var att analysera hur installations- och energikostnaderna för komfortkylsystem i standardkontor varierar med olika dimensionerande förutsättningar. Förutsättningarna som har undersökts är framförallt dimensionerande inomhustemperatur, men även solskydd i form av lameller och persienner samt LED-belysning har undersökts. Alla varierade parametrar har simulerats i fyra olika väderstreck både med CAV(Constant Air Volume)-system med konventionell tilluftsbaffel och VAV(Variable Air Volume)-system med LindInvents aktiva tilluftsdon TTD-160. Beräkningarna för kontoren har simulerats i klimatsimuleringsprogrammet IDA ICE 4.0. Därefter projekterades två olika systemlösningar för kontoret, en med CAV-lösning samt en med VAV-lösning. Slutligen beräknades installationskostnaderna för varje simulering samt dess energiförbrukning. Beräkningarna visar att komfortkylans installationskostnader för ett kontorslandskap ökar med ca 50 % då den dimensionerande inomhustemperaturen sänks från 26 till 22°C för CAV-systemet med tilluftsbafflar. Motsvarande siffra för VAV-systemet med tilluftsdon är ca 40 %. Energikostnaden för komfortkyla och värme ökar med ca 114 % för CAV-systemet och ca 127 % för VAV-lösningen då samma dimensionerande temperatursänkning genomförs. Genom att montera olika typer av solskydd på kontorets fönster kan kylbehovet för kontor med syd-, öst-, eller västfasad reduceras kraftigt, vilket tydligt avspeglas i kostnaderna både för installationer och för energi. Kontor med nordfasad är ej nödvändigt att avskärma, då nordfasader redan har väldigt låg solinstrålning. Installationskostnaderna för VAV-lösningen har enligt beräkningarna visat sig vara ca 10-15 % lägre än motsvarande CAV-lösning med samma förutsättningar och energikostnaden för VAV-lösningen är mellan 20-27 % lägre än för CAV-lösningen. Men att projektera VAV-system lämpar sig inte alltid, då kanaler och installationer tar större plats p.g.a. ventilationskanalernas ökade storlek. Vid väldigt exklusiva byggnader kan det inträffa att ventilationskanalernas ökade schaktyta innebär att de förlorade hyresintäkterna är större än den besparing som den sänkta energiförbrukningen genererar.