Kommunikation i distansutbildning

Sammanfattning: I denna uppsats har vi undersökt vilka kommunikationsmetoder som används idag vid bedrivandet av distanskurser i Sverige. Syftet med uppsatsen var att undersöka om och hur synkrona kommunikationsmetoder används beroende på olika situationer i studentens kommunikation, och hur dessa kommunikations metoder påverkade hur studenterna klarat att tillgodogöra sig kursens innehåll. Tillvägagångssättet för vår undersökning har varit genom utföra två enkätundersökningar, varav en har besvarats av studenter och den andra besvarats av lärare på diverse distanskurser. Utöver detta har vi gjort en litteraturundersökning på närliggande information angående kommunikationsmetoder, distanskurser och gruppteorier. Vad vi funnit är att användandet av synkrona kommunikationsmetoder tenderar till att minska antalet missförstånd mellan studenter, vilket leder oss till slutsatsen att synkrona kommunikationsmetoder fyller en önskvärd funktion i bedrivandet av distanskurser. Däremot ska det tilläggas att dessa synkrona kommunikationsmetoder bör användas som ett komplement till de asynkrona kommunikationsmetoderna.