Självrapporterad möjlighet till sociala relationer hos personer som överlevt hjärtstopp utanför sjukhus.

Detta är en Kandidat-uppsats från

Sammanfattning: I Sverige överlever cirka 300 personer/år hjärtstopp utanför sjukhus. Tidigare forskning har fokuserat på kognitiva funktioner och livskvalité. Många överlevare rapporterar mindre kognitiva inskränkningar och förändringar i sitt sociala liv. Utbudet av tidigare forskning rörande intimitet och dessa individer är sparsamt, dock har studier bl.a. gjorts på personer med hjärtsvikt och deras sexualitet som visar att den påverkas negativt. Syftet var att beskriva självrapporterad möjlighet till sociala relationer hos personer som överlevt hjärtstopp utanför sjukhus. Studien genomfördes i Västra Götalandsregionen. Ungefär 700 personer/år drabbas av hjärtstopp utanför sjukhus i regionen, ca 10 procent överlever ≥ 30 dagar. Detta är en beskrivande studie med enkät som datainsamlingsmetod med konsekutivt urval. Tillgängliga för studien var överlevande efter hjärtstopp mellan januari 2008 och mars 2011. Inklusionskriterier: att hjärtstoppet inträffat utanför sjukhus, ålder ≥ 18 år och > 30 dagars överlevnad. Potentiella deltagare fanns via nationella registret för hjärtstopp utanför sjukhus. Instrumentet IPA användes, ett frågeformulär om inverkan på delaktighet och självbestämmande. Instrumentet fokuserar på upplevd delaktighet och problemupplevelse inom åtta domäner. I denna studie användes endast domänen sociala kontakter. Svarsfrekvens: ca 60 procent (n = 75). Medelålder: 62,5 år. Tjugoen procent var kvinnor, 23 procent hade ICD. Tjugofem procent av de tillfrågade upplevde sitt hälsotillstånd eller begränsningar som ett problem för deras möjligheter till sociala kontakter. Sämst respektive bäst skattat var möjligheten till intimitet (1,21) respektive respekten från de närmaste (0,22). Det fanns ingen signifikant skillnad mellan upplevd delaktighet relaterat till kön (p = 0,950) och korrelationen mellan ålder och svar var mycket låg. En signifikant skillnad sågs mellan individer med ICD och de utan (p = 0,009). De utan ICD upplevde sämre möjligheter till sociala kontakter. Sammanfattningsvis skattade ca 1/4 av deltagarna sina möjligheter till sociala kontakter som ett problem. Möjligheten till fysisk intimitet skattades sämst. Detta kan vara angeläget att ta hänsyn till i omvårdnaden efter hjärtstopp.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)