Utvecklingssamtal – ideal och verklighet. En studie om hur verktyget används i praktiken.

Sammanfattning: Titel: Utvecklingssamtal – ideal och verklighet. En studie om hur verktyget används i praktiken. Författare: Gustafson Stina, Johansson Maria, Netterberg Jessica Handledare: Göran Alsén Institution: Institutionen för ekonomi och management, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete inom företagsekonomi, 10 poäng Syfte: I en marknad som är så föränderlig, konkurrensutsatt och teknikintensiv såsom it-telekombranschen är det viktigt att skapa en lärande miljö och undvika resursslöseri av kunskap och kompetens. I litteraturen presenteras ett antal verktyg som kan användas för att undvika sådana problem, exempelvis utvecklingssamtal. Med utgångspunkt i problemdiskussionen ovan är syftet således att beskriva utvecklingssamtalets roll. Syftet är även att beskriva hur två företag i it-telekombranschen använder sig av detta verktyg i praktiken för att ta tillvara och behålla den kunskap och kompetens som finns i företaget samt lägga grund för vidareutveckling av medarbetare och på så sätt strategiskt leda verksamheten vidare och nå uppsatt mål. Frågeställningarna som ligger till grund för syftet, tjänar till att undersöka det upplevda sambandet mellan nyttan av utvecklingssamtal och tillvaratagande, bibehållande samt utveckling av kunskap och kompetens. Metod: Denna uppsats är i huvudsak hermeneutiskt orienterad. Syftet är att förstå, tolka och undersöka ett fenomen och subjektiva upplevda samband. Eftersom en del av syftet bestod i att undersöka teori mot verklighet blev det nödvändigt med en empirisk undersökning för att samla in primärdata ute på de valda företagen. I uppsatsen är angreppssättet kvalitativt men vid valet av metod vid datainsamling och analys finns inslag av både kvalitativ och kvantitativ metod. Val av angreppssätt i denna uppsats grundar sig i ambitionen att beskriva och få mer vetskap om hur människor upplever utvecklingssamtalet som ett sätt för företag att ta tillvara och behålla kunskap och kompetens. Datainsamlingen bestod i att undersöka två företag i den snabbföränderliga it-telekombranschen genom intervjuer med personer på chefsbefattningar samt en enkätundersökning med ett antal medarbetare på varje företag. Slutsats: De båda undersökta organisationerna tyckte att utvecklingssamtal är ett bra verktyg, men användandet av det skiljde sig något åt. I det ena fallet verkade det vara väldigt strukturerat och styrt till förberedelse och innehåll, men däremot fanns det brister i uppföljningen. I det andra fallet var ramarna så lösa, att det kanske kan vara svårt att sammankoppla företagets mål med individens behov. Då ett samhälle bygger på ömsesidigt beroende borde utvecklingssamtal vara något som är gynnsamt för alla typer av företag. För att bli lönsamma samt kunna driva sin verksamhet vidare är det viktigt att utvecklingssamtalsverktyget inte förblir endast en symbolisk handling utan att dess potential verkligen utnyttjas.