Betyg och bedömning - En fråga om kön? : En studie om gymnasieungdomars syn på betygsgrunder.

Detta är en Magister-uppsats från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap; Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap

Sammanfattning:

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien har varit att ur ett genusperspektiv undersöka synen på bedömningsgrunder i betygssättningen inom ämnet idrott och hälsa i relation till svenska, samhällskunskap och matematik bland flickor och pojkar på Natur- och samhällsprogrammet(NS). Detta har undersökts utifrån följande frågeställningar:

• På vilket sätt upplever gymnasieelever på NS-programmet att de bedöms i idrott och hälsa i relation till de ämnen som syftet anger?

• Vilka förutsättningar upplever eleverna finns för att nå de olika betygsstegen i skolämnena idrott och hälsa, samhällskunskap, matematik och svenska?

• Hur tror eleverna att en jämställd betygsbedömning ser ut i de utvalda skolämnena?

Utifrån detta kommer vi att diskutera hur eleverna bryter eller återskapar genusordningen i sina resonemang kring betygsbedömningen.

Metod

Den metod som använts i studien är av kvalitativ karaktär som i det här fallet varit fyra fokusgruppsintervjuer i en årskurs tvåa på NS-programmet. Vi använde oss av ett strategiskt urval för den utvalda målgruppen. För att förstå och tolka elevernas resonemang i vårt resultat har vi använt oss av Yvonne Hirdmans och Raewyn Connells genusteorier.

Resultat

I relationen mellan idrott och hälsa, matematik, svenska och samhällskunskap finns, enligt vårt resultat, en indikation på att kunskaperna laddas och värderas på olika sätt och får därmed olika dignitet. Idrott och hälsa som det lägsta i hierarkin och matematik som det högsta, däremellan befinner sig samhällskunskap och svenska. En del av bedömningen, enligt eleverna, är intresse och deras beteende och inställning under lektionerna. Beteenden, egenskaper och intressen genusifieras av eleverna. Intresset för idrott och hälsa tillskrivs pojkarna vilket i sin tur leder till att båda könen tillåter pojkarna att dominera idrottsundervisningen.

Slutsats

Eleverna i vår studie förhandlar sällan, eller aldrig om sina genusidentiter framförallt inte inom intresseområden. Detta menar vi begränsar både flickorna och pojkarna. Alla aktörer i skolan medverkar till att skapa och upprätthålla genussystemet, att diskutera betyg och bedömning är ett sätt att konkretisera detta. Då idrott och hälsa, enligt eleverna, saknar tydliga mål genererar det också att ett högt betyg i idrott och hälsa inte får samma legitimitet som de övriga ämnena vi undersökt. Resonemanget att det är lätt att uppnå ett betyg i idrott och hälsa i jämförelse med matematik, svenska och samhällskunskap medför en förstärkning av detta. Däremot verkar det, enligt vårt resultat och tidigare forskning, som att höga betyg i idrott och hälsa verkar statushöjande för framförallt pojkar.

Nyckelord

Genus, idrott och hälsa, samhällskunskap, svenska, matematik, genusidentitet, genuskontrakt, ideal, maskulinitet, feminitet, genusregim, betyg, bedömning.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)