Phytometra viridaria in lucem: Rättsutvecklingen gällande prostitution från lösdrivarlagen 1885 till sexköpslagen 1999

Sammanfattning: Svensk sammanfattning När 1998 års sexköpslag lanserades innebar den en helomvändning för den svenska synen på prostitution. Tankarna hade emellertid legat och grott och i lagförarbeten kan de härledas tillbaka till en kritisk kommentar i samband med prostitutionsreglementets behandling år 1910. Det tog närmare 90 år för maktens penna att uppmärksamma köparens betydelse för fenomenets existens. Dessförinnan har lagstiftaren kategoriserat och reglerat den en¬skilda prostituerade som sinnessjuk, avvikande och asocial. Uppsatsen ämnar åskådliggöra hur den prostituerade kvinnan har behandlats med utgångspunkt i lösdrivarlagen och slutstation där de nya tankarna tar vid år 1998 i lagstiftningsform. Arbetet söker redogöra för när denna för¬ändring började ta form och varför. Straffrättsliga sidoregleringar för att hantera störande prostituerade och kopplare har existerat parallellt och vissa nedslag kring detta görs, även om det är tråden från lösdrivarlagen till sexköpslagen som uppsatsen följer. En annan resa som regleringen av prostitue¬rade företagit under denna tidsperiod är resan från reglering i lag av politi¬rättslig art till straffrättslig sådan. De feministiska vindarna blåste starka från 1970-talet och framåt. I den andan företogs en mycket viktig utredning år 1977 vilken kom att få stor betydelse för synen på köpare och säljare i sexhandeln. Även det växande internationella sammanhanget torde ha spelat stor roll för utformningen av sexköpslagen. Avslutningsvis kan konstateras att staten i alla tider haft behov av att kontrollera den prostituerade på grund av den synderska hon an¬setts vara. Å andra sidan har den historiske lagstiftaren i någon mån erkänt mannens pockande drift och den prostituerades eviga betydelse för mannens påstådda översexuella behov. Staten kontrollerar inte längre de prostituerade genom olika reglementen. Idag kontrollerar staten köparen.