Finns karriärlärande i en svensk kontext?

Sammanfattning: Vägledning blir viktigare då kraven på elevernas förmåga att välja ökar. Ett återkommande begrepp i internationella texter kring arbetet med vägledning är karriärkompetens. För att erhålla kunskaper i karriärkompetenser krävs en process, vilket kan beskrivas med begreppet karriärlärande. Problemområde i studien är ifall det går att förstå vägledningen i Sverige med begreppet karriärlärande. Syftet med studien är att förstå och analysera studie- och yrkesvägledares förståelse för och arbete med karriärlärande. Jag valde att genomföra sex kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledare verksamma i grundskolan med följande frågeställningar:• Vad beskriver studie- och yrkesvägledarna att eleverna behöver för att vara väl förberedda inför inträdet på arbetsmarknaden?• Hur beskriver sex studie- och yrkesvägledare i Skåne att de arbetar med högstadieelevers självkännedom, yrkeskunskap samt kunskap om möjlighet och beslutsfattande?• Hur kan studie- och yrkesvägledarnas beskrivningar om vad eleverna behöver för kunskaper förstås med hjälp av New DOTS modell för karriärlärande?Studiens analys tar utgångspunkt i New DOTS-modellen som beskriver karriärlärande utifrån fyra nivåer, sensing, sifting, focusing och understanding. Resultatet visar att studiens informanter beskrev att elever behöver självkännedom, arbetsmarknadskunskap och förståelse för en flexibilitet på arbetsmarknaden. I informanternas arbete kunde man urskilja inbjudande av externa aktörer, studiebesök, information och vägledningssamtal. Informanterna använder inte begreppet karriärlärande, de beskriver kompetenser snarare än processen som leder till kompetenserna.Nyckelord: grundskola, karriärlärande, New-DOTS, Sverige, vägledning