Etisk kompetens bortom läroplanen – lärares berättelser om etik i undervisningen i år 5 och 8.

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession

Sammanfattning: Elevers utveckling av etiska perspektiv är ett av läroplanens tydligaste mål. Samtidigt har undervisning i etik beskrivits som oplanerad av forskare, samt att lärare saknar verktyg och professionellt språk i ämnet (Thornberg 2008; Thornberg & Oguz 2013). Denna uppsats syftar till att undersöka hur lärare beskriver sin undervisning för att elevers etiska förmåga ska kunna utvecklas samt vad lärare menar är grunden i den enskilde elevens utveckling av etisk kompetens. Etisk kompetens förstås utifrån Rests teori om moraliskt agerande (Rest 1986). För att besvara frågeställningarna har en tematisk analys av 20 transkriberade lärarintervjuer enligt Braun och Clarkes modell för tematisk analys i sex steg tillämpats (Braun & Clarke 2006). Tematiseringen har en abduktiv ansats (Thornberg & Fejes 2015). Analysen förstås med hjälp av Gert Biestas didaktiska teori om kvalificering, socialisering och subjektifiering (Biesta 2011). Lärarnas berättelser resulterar i två teman: Individuell etisk kompetens och kollektiv etisk kompetens. Individuell etisk kompetens innebär elevens autonomi och som kan frigöras genom undervisning. Förutsättningar är lärarnas engagemang för att eleverna ska förstå sin sociala kontext och hur den påverkar elevens sätt att se på omvärlden. Att kunna ta in omvärlden, se och förstå den andre samt ha förmåga till inlevelse och empati är grunden i individuell etisk kompetens. Kollektiv etisk kompetens, beskriver hur lärarna upplever etisk kompetens som kunskap, kompetens och förståelse och handlar i hög grad om att göra någonting – som att inneha sociala och språkliga färdigheter. Den kollektiva etiska kompetensen möjliggör att individen kan fungera och agera i ett socialt och samhälleligt samspel. Uppsatsens huvudfynd är att lärares professionella engagemang är en förutsättning för att eleverna ska kunna utveckla den autonomi och självständighet som krävs för moralisk känslighet och därmed etisk kompetens, som Biesta förespråkar (2011). Uppsatsens empiri utgörs av 20 transkriberade intervjuer med lärare, som har utförts inom ramen för forskningsprojektet EthiCo II, under projektets genomförandefas läsåret 19/20. Projektet undersöker vilka möjligheter och svårigheter som förekommer i en skönlitteraturbaserad etikundervisning i årskurs 5 och 8.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)