Påverkar klimatförändringen trofisk fraktionering av C och N mellan växt och konsument i sötvattenekosystem?

Sammanfattning: Temperaturhöjningen som en följd av klimatförändringen väntas gå fortast och bli störst på Nord- och Sydpolen. När lufttemperaturen stiger, stiger även vattentemperaturer och vegetationsgränser flyttas. Detta skulle kunna vara orsaken till den näringsutarmning som kan ses i många arktiska sjöar. Dock har orsaken till oligotrofieringen inte klar-lagts. En forskningsgrupp på Sveriges lantbruksuniversitet undersöker hur arktiska sötvattensjöar och dess ekosystem långsiktigt påverkas av oligotrofiering som ett resultat av klimatförändringen. Stabila isotoper av bland annat kol (C) och kväve (N) används när näringsflöden och näringsvävar i ekosystem studeras. För varje trofinivå hos akvatiska org-anismer ökar isotopsammansättningen av 13C och 15N med 0,8 ‰ respektive 3,4 ‰. Skillnaden i isotopsammansättningen mellan ett djur och dess föda kallas trofisk fraktionering. I denna studie utförs ett laborato-rieförsök där fjädermygglarven Chironomus Riparius kultiveras med tre olika födotyper (allöv, TetraMin® och Chlorella sp.) i tre olika temperaturer (15°C, 18°C och 23°C). Syftet med studien är att undersöka om och vilken påverkan temperaturen har på trofisk fraktionering av C och N i näringskedjan mellan växt och konsument. Studien ska hjälpa forskningsgruppen att tolka paleolimnologiska data, exempelvis sediment-proppar från arktiska sjöar. Med hjälp av isotopdatering och skallar från fjädermygglarver kan tidigare väderförhållanden och artsammansättningar i sjöar rekonstrueras. Detta kan hjälpa forskare att tyda och för-utse de ekologiska effekterna av klimatförändringen. I studien beräknades den trofiska fraktioneringen i två olika utfall: ett där isotopsammansättningen i färsk föda används och det andra där iso-topsammansättningen i den ansamlade födan används. Resultaten visar att med TetraMin® som födokälla har temperaturen en signifikant påver-kan på 13C-fraktioneringen i C. riparius, i båda utfallen, där fraktioneringen avtar med stigande temperatur. Dock är det sannolikt att lipidhalten i fjädermygglarverna orsakar sambandet. Efter en matematisk lipidnormalisering av 13C-fraktioneringen har temperaturen ingen påver-kan. Temperaturen påverkar inte 15N-fraktioneringen i C. riparius med TetraMin® som födokälla. Med Chlorella sp. som födokälla erhölls fjädermygglarver endast från två temperaturer och standardavvikelsen var stor. Därav tas inga slutsatser från dessa mätvärden. I försöket med allöv som födokälla var dödligheten 100% och därför saknas mätvärden. Med resultaten från denna studie anses att vid fraktioneringsberäkningar ska isotopsammansättningen i den ansamlade födan användas då denna efterliknar naturliga förhållanden mer. Det bör även utföras en lipidnor-malisering, då lipidhalten kan leda till feltolkningar i fraktioneringen. Slutsatsen är att paleolimnologiska sedimentprover inte behöver korrigera för temperaturen vid isotopanalyser för att kunna rekonstruera abi-otiska och biologiska tillstånd i sjöar.