UPPLEVELSER AV ANHÖRIGAS NÄRVARO VID HJÄRT- OCH LUNGRÄDDNING

Detta är en Kandidat-uppsats från Malmö universitet/Fakulteten för hälsa och samhälle (HS)

Sammanfattning: Bakgrund: Möjligheten för anhöriga att närvara vid återupplivningsförsök är ett omdiskuterat ämne och rutinerna kring detta skiljer sig åt beroende länders olika riktlinjer kring ämnet. Det finns ett större antal kvantitativa studier som behandlar upplevelser av anhörigas närvaro vid återupplivningsförsök. Däremot finns det inte lika många kvalitativa studier som berör ämnet. Därför kan det vara relevant att studera dessa kvalitativa studier närmare och belysa de anhörigas upplevelser i relation till sjukvårdspersonalens.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa både anhörigas och sjukvårdspersonalens upplevelser av att anhörigas närvaro vid ett återupplivningsförsök på en närstående.Metod: En litteraturstudie baserad på tio kvalitativa artiklar som belyser både sjukvårdspersonalens och de anhörigas perspektiv. Artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL.Resultat: Fyra huvudkategorier med två underkategorier vardera identifierades. Delaktighet; Aktivt deltagande och Insyn och stöd, Information och kommunikation; God kommunikation och Bristande kommunikation, Trauma; Oro för familjen och Risker, Förutsättningar; personal- och platsbrist och Personalens upplevelse av utsatthet.Slutsats: I resultatet framkom både positiva och negativa effekter av att anhöriga närvarar vid ett återupplivningsförsök på en närstående. Möjligheten att ha fått vara närvarande kunde underlätta sorgearbetet för familjen och hjälpa dessa att acceptera situationens utfall. Närvaron kunde även ge familjen en chans att agera stöd åt patienten. De största orosmomenten för sjukvårdspersonalen handlade om hur familjens beteende eventuellt kunde påverka arbetet med patienten samt eventuella negativa effekter för familjens psykiska hälsa i framtiden.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)