Gymnasiet är ett helvete – bokstavligt talat. En normkritisk textanalys av Engelsforstrilogin

Sammanfattning: Abstract Examensarbete inom Lärarprogrammet LP01 Titel: Gymnasiet är ett helvete – bokstavligen talat. En normkritisk analys av Engelsforstrilogin Författare: Jennifer Hallberg och Johanna Larnemark Termin och år: HT 2014 Kursansvarig institution: Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Handledare: Marita Rhedin Examinator: Bengt Jacobsson Rapportnummer: HT14-1120-3 Nyckelord: Normkritisk pedagogik, intersektionalitet, Engelsforstrilogin, fantasy, normer, kapital, metaforer, narrativ fantasi Denna uppsats har syftat till att genomföra en kvalitativ textanalys och undersöka hur den normkritiska pedagogiken kan tillämpas i svenskämnet. I vår undersökning har vi genomfört denna textanalys på Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgrens Engelsforstrilogi som består av romanerna Cirkeln, Eld och Nyckeln. Romanerna, vilka vi klassificerar som urban fantasy, är exempel på texter som vi finner i elevernas egna textvärldar och som erbjuder möjlighet till både naiv och kritisk läsning. I linje med upplägget på uppsatsen har vi arbetat utifrån två frågeställningar. I textanalysen har vi varit intresserade av att undersöka hur karaktärerna tillåts förhandla sin egen maktposition inom ramen för genren urban fantasy. I den andra frågeställningen var vi intresserade av hur resultatet av textanalysen kan förstås och användas inom den normkritiska pedagogiken. Genom ett intersektionellt perspektiv har vi kunnat urskilja vilka normer karaktärerna förhåller sig till och på så vis förhandlar om sina maktpositioner utifrån. Resultatet och karaktärernas ompositioneringar har vi beskrivit genom de fem mytbildningarna Myten om horan, Myten om soc-fallet, Myten om mobboffret, Myten om bitchen och Myten om den duktiga flickan. Myterna visar hur karaktärerna förflyttar sig i sina maktpositioner i skärningspunkten för klass, kön och sexualitet. Detta har diskuterats utifrån termer som respektabilitet, kapital, normativ femininitet och heteronorm. Vi har också sett att fantasygenrens parametrar har möjliggjort ett förhandlade hos karaktärerna som inte hade varit tänkbar i realistisk litteratur. Resultatet har diskuterats som ett verktyg för normkritisk litteraturundervisning i svenskämnet där Engelsforstrilogin skulle kunna möjliggöra en diskussion om ämnen så som till exempel exkludering, social utsatthet, normer och sexualitet.