Normkritik och intersektionalitet på socionomprogrammet : Lärares erfarenheter och upplevelser av undervisning om normkritik och intersektionalitet

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Jönköping/HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete; Högskolan i Jönköping/HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete

Sammanfattning: Att socionomstudenter under socionomutbildningen erhåller kunskap kring de maktaspekter som förekommer i mötet med klienter, kan anses betydande för det sociala arbetets praktik. Undervisning kring normkritik och intersektionalitet tar fasta på just dessa maktaspekter vilket därmed påvisar vikten av goda förutsättningar för att bedriva sådan undervisning. Studiens syfte vilket är att undersöka lärares upplevelser och erfarenheter av att undervisa om normkritik och/eller intersektionalitet på socionomutbildningen. En kvalitativ studie har genomförts med lärare som har erfarenhet av undervisning kring normkritik och/eller intersektionalitet. Nio semistrukturerade intervjuer har genomförts med lärare från olika lärosäten. Studiens material har analyserats utifrån normkritisk pedagogik samt antiförtryckande undervisning. I studien framkommer vikten av att studenterna utvecklar ett kritiskt tänkande för att kunna ifrågasätta förgivettagna sanningar samt för att studenterna genomgående skulle arbeta kring den process som det kritiska tänkandet innebär. Även att den kritiska blicken måste riktas mot den egna personen för en djupare förståelse kring makt, normer och strukturer, samt hur de som individer påverkar och påverkas av dessa. Organisatoriska hinder för undervisningen har synliggjorts i form av resursbrist. Studentgrupperna anses vara för stora och det finns inte tillräckligt med tid för att utforma undervisningen på sätt som visat sig gynnsamma. Slutsatserna för studien är att lärarna anser att kunskap kring normkritik och intersektionalitet är ett viktigt bidrag till att social förändring på strukturell nivå ska kunna ske. För att studenterna ska kunna tillgodose sig sådan kunskap krävs tillgång till de resurser som lärarna efterfrågar. Den resursbrist som tydliggjorts i denna studie behöver även tas hänsyn till vid forskning samt utformning av undervisningsmetoder för att dessa praktiskt ska kunna genomföras.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)