Certifierat lantbruk : ur ett lönsamhetsperspektiv

Sammanfattning: Idag finns flertalet sätt att driva ett lantbruksföretag, varav två generella sätt är enligt ekologiska eller konventionella metoder. Sedan 2005 har andelen ekologiskt odlad åkermark ökat radikalt, däremot har denna ökning stannat av de senaste fem åren. Efterfrågan på ekologiska produkter har inte ökat i samma utsträckning som utbudet och ekologiska producenter får inte lika mycket betalt för sina produkter som tidigare. Denna studie syftar till att bidra med kunskap om svenska lantbrukares inställning angående omställning till ekologiskt eller konventionellt lantbruk. Genom utformandet av lönsamhetskalkyler undersöks det även om särskilda parametrar kan bidra till att ett visst produktionssätt är mer eller mindre lönsamt. För att genomföra arbetet har tidigare forskning inom ämnet studerats med utgångspunkt ur relevanta teorier. De teorier som använts i studien är motivationsteorier, beslutsteorier samt flertalet investeringsteorier. Det har även gjorts fördjupningar inom dessa i form av att särskilt se de ur lantbrukarnas perspektiv. Studien är gjord genom en abduktiv metod, vilket innebär användandet av både kvantitativa och kvalitativa metoder. I detta fall är den kvantitativa delen utförd i form av lönsamhetsberäkningar för lantbruksföretag, och den kvalitativa delen i form av intervjuer med lantbrukare för att få en förståelse för beslutsfattande gentemot en eventuell omställning. I studiens empiriska del har bakgrund till certifieringar inom lantbruket presenterats för att ge en övergripande inblick i hur ekologiskt respektive konventionellt lantbruk fungerar i praktiken. Den största skillnaden är att ekologiskt lantbruk inte tillåter några kemiska tillsatser. Det presenteras uppgifter för EU-ekologiskt produktion, samt KRAV-märkt produktion. Certifieringen KRAV innefattar samtliga regler som EU-ekologiskt, och en del ytterligare restriktioner inom värdekedjan. Utifrån studiens intervjuer med lantbrukare, vilket var fyra stycken, fann författarna att vinst och ekonomiska resultat var den främsta faktorn för beslutet om en omställning av produktionssätt skulle göras eller inte, däremot var det endast en av de intervjuade som aktivt arbetade med budget, uppföljning och att kalkylera organisations olika delar. Vidare hade ingen av de intervjuade lantbrukarna någon ideologisk inställning gentemot varken ekologisk eller konventionell produktion. Utifrån tidigare teori, samt insamlad empiri är det inte alltid att lantbrukarnas beslut är strikt ekonomiskt rationella, utan det finns andra faktorer som också spelar roll, även rörande investeringsbeslut. Utifrån studiens genomförda beräkningar fanns ingen direkt skillnad i resultat gällande ekologisk eller konventionell växtproduktion. Däremot visades ett aningen högre resultat för ekologisk mjölkproduktion jämfört med konventionellt om knappt 400 000 kr årligen.