Äldre kvinnors upplevelse av sfi studieväg 2 med fokus på ålder, andraspråksinlärning, motivation och integration

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket

Sammanfattning: Den här studien tittar på hur fem arabisktalande äldre kvinnliga elever inom sfi säger att de uppfattar den utbildning de går i, med fokus på att deras progression har stått stilla eller gått mycket långsamt framåt. Studien försöker förstå varför, och tittar på detta utifrån dessa frågor: Vad är dessa kvinnors erfarenhet av att vara elever på sfi inom spår 2? Hur säger sig denna grupp av kvinnor uppleva situationen de befinner sig i, som språkinlärare i ett nytt land och hur motiverade säger sig denna grupp av kvinnor vara när det kommer till att lära sig svenska, samt inom vilka sociala områden vill de kunna tala svenska? Resultatet visar att kvinnorna gillar sfi och de saknar inte motivation, de saknar inte vilja till integration och de har flera sociala områden de vill investera i för att kommunicera på svenska. De upplever svenska som viktigt att lära sig. De uppger själva flera orsaker till lägre progression på grund av sin ålder, eller uppfattningen av vad deras ålder borde innebära för dem, så som svårt att minnas de saker de lär sig. Resultatet visar också brist på studieteknik, kanske för att det har gått många år sedan de var elever och gick på grundskolan. De saknar inte genomtänkta förklaringar, och de saknar inte heller idéer om hur sfi bättre skulle kunna passa dem, t ex ålderindelning och mer praktiskt språkanvändande, och säger sig inte uppfatta inlärningen av svenska som en omöjlighet, tvärtom, det är fullt möjligt att lära sig språket. Metoden för att ta reda på detta är kvalitativ i form av intervjuer med syriska kvinnor i ålder 51-58 år. De läser eller har läst på B- och C-nivå inom sfi och har i vissa fall gjort så sedan 2015. De har en studiebakgrund på runt tolv år från Syrien, och för flera av dem har det hunnit gå trettio år eller mer sedan de studerade i en skola. Studien utgår från ett kognitivt perspektiv med fokus på ålder och uppfattningen av sin ålder, men eftersom studien också tar upp individuella faktorer så som motivation, investering och integration, samt tar upp hur mental och fysisk hälsa spelar in på rollen som inlärare, finns även ett socialt perspektiv med inom uppsatsens teoretiska ram.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)