JAG HÖR INTE HEMMA BLAND VANLIGA “SVENSSONS”

Sammanfattning: Syftet med arbetet är att undersöka professionellas syn på hur återintegreringen ser ut för personer som utfört kriminella handlingar och som påföljd av dessa handlingar har suttit i fängelse. För att ta reda på denna huvudfråga har det analyserats och problematiserats vilka möjligheter respektive hinder personer som utfört kriminella handlingar kan bemöta när de ska bli en del av samhället på nytt. För att besvara denna huvudfråga som forskningsområdet avser låg följande frågeställningar till grund: Hur ser återintegreringen ut i samhället för personer som har suttit i fängelse? samt vilka möjligheter och hinder har personer som befunnit sig i kriminalitet till att återanpassa sig i samhället efter att ha suttit i fängelse? Studiens empiriska material bygger på sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I analysen finns en sammanvävning av de kvalitativa intervjuerna, kunskapsläget och våra teoretiska utgångspunkter. Resultatet visar att förutsättningarna för återintegrering kan se olika ut från individ till individ. Frivården och Krami ska främja förutsättningarna för återintegrering. Vid sidan om den professionella rollen och deras dagliga arbete finns det flera enskilda faktorer: arbete och boende, motivation och vilja, socialt nätverk, samt den samhällssyn som finns gentemot personer som har suttit i fängelse. Dessa faktorer kan vara viktiga som antingen gynnar eller försvårar individens återintegrering i samhället. Dock behöver inte dessa faktorer ses som vändpunkter i personens liv utan som en hjälpande hand för att inte återfalla i brott. Slutsatsen är att återintegrering handlar om en sammanvävning av olika faktorer i personens liv där samverkan mellan olika instanser, redan vid tidigt stadie, är av vikt för att främja personernas möjligheter i samhället till att kunna leva ett lagligt liv.