Fermenteringens inverkan på fytathalten i fullkornssurdeg

Detta är en Kandidat-uppsats från Örebro universitet/Institutionen för naturvetenskap och teknik

Författare: Petra Johansson; [2017]

Nyckelord: Phytate; Phytase; Wheat; Bread; Minerals; Fytat; Fytas; Vete; Bröd; Mineraler.;

Sammanfattning: Inledning: Surdegsbrödet kom till Centraleuropa för cirka 5000 år sedan och har traditionellt sett bakats på fullkornsmjöl. Under 1900-talets gång har bröd bakat på bagerijäst och siktat mjöl kommit att dominera marknaden, men intresset för traditionella fermenteringsmetoder och fullkornsmjöl har på senare tid ökat. Fullkornsvetemjöl innehåller alla delar av sädeskornet och det är i skalet som de högsta halterna av fytinsyra återfinns. Fytinsyra är den vanligaste lagringsformen för metaller i spannmål. När fytinsyra kommer i kontakt med vatten sker en protolys och den ändrar då form till en anjon och kallas då fytat som är en stark komplexbildare till ett flertal katjoner. Människor kan inte producera enzymet fytas som kan bryta ner fytat, vilket resulterar i att metallerna inte blir biotillgängliga för kroppen. Vid brödjäsning kan fytat brytas ner av mjölets egna fytas eller av mikrobiellt fytas. Syfte: Studiens syfte är att klargöra om surdegsjäsning är en effektivare fermenteringsmetod än jästjäsning för att minska fytathalterna i fullkornsbröd. Det undersöks även om det finns någon samvariation mellan fytathalterna och halterna av Ca, Fe, Cd och Pb för att ta reda på om fytathalten skulle kunna ha betydelse för metallernas biotillgänglighet. Metod: Fytatet extraherades ur degen för att sedan elueras genom anjonbytare, därefter mättes fytathalterna genom spektrofotometri. Metallhalterna analyserades med ICP-MS. Resultat: Resultaten visade på att surdegjäsning hade en effektivare minskning av fytat än jästjäsning. Surdegarna hade inga signifikanta skillnader mellan fytathalterna eller fytatminskning. Järn visade signifikant minskning över tid och samvariation med fytathalterna. Slutsats: Surdegsjäsning är effektivare fermenteringsmetod än jästjäsning om man vill minska fytathalterna, och surdegsjäsning i 21 timmar minimerar fytathalterna i degen. Järn hade samvariation med fytat, vilket tyder på att förtäring av surdegsbröd som jäst i 21 timmar skulle kunna bidra till järnintaget.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)