Varför filosofera? : En fenomenologisk studie om gymnasieelevers intresse för filosofi

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gymnasieelever upplever filosofiämnet. Studiens resultat är tänkt att bidra till diskussionen om hur filosofiutbildning kan utvecklas vid högre studier. I avsnittet om tidigare forskning redogörs det för hur analytisk filosofi har en ledande ställning vid svenska högre lärosäten samt hur filosofiutbildningen lider av en snedfördelning gällande kön och social klass bland de studerande vilket kan hämma utbildningens kvalitet. Det empiriska materialet har samlats in genom fokusgruppsintervjuer med totalt fem elevgrupper som alla har tagit del av filosofiämnet vid olika skolor i Uppsala. Genom det fenomenologiska angreppssättet riktar studien in sig på hur eleverna upplever ämnet kopplat till deras vardag, samt hur dessa upplevelser manifesteras med andra under intervjuerna. För analysavsnittet har det inneburit ett tudelat fokus där både utsagor och beteenden har analyserats. Analysen visar att eleverna upplever ämnet som abstrakt men också högst relevant för deras vardag och fortskridande, där framförallt aktualiserandet av just vardagen lett till ett starkt intresse hos flertalet intervjuade. Analysen visar också på tydliga skillnader mellan hur grupper och personer ser på ämnet där de som har läst det under en längre tid tenderar att ha en större förtrogenhet med ämnet samt att de som intresserar sig för att studera ämnet vidare intar en, av uppsatsen stipulerad, kvinnlig samt mer akademiskt intresserad subjektsposition. Den huvudsakliga slutsatsen som då har dragits från resultaten är att universiteten i sin nuvarande utformning inte verkar tillgodose de behov hos de som intresserar sig för ämnet vilket antas bidra till snedfördelningen. Därför hade en större inblandning av kontinentalfilosofi, som lyfter upp frågor om just vardagslivet, kunnat påverka fördelningen av studenter på ett bättre sätt.