Mindset och genus

Detta är en Kandidat-uppsats från Malmö högskola/Fakulteten för lärande och samhälle (LS)

Sammanfattning: Syftet med denna undersökning är att skapa en bättre förståelse för hur elever ser på sin egen intelligens och sitt lärande och om detta påverkar hur eleverna ser på undervisning. Detta gör jag genom att testa psykologiforskaren Carol S. Dwecks teorier om statiskt och dynamiskt mindset i svenska förhållanden på elever i mellanstadiet. En person med dynamiskt mindset tror på ständig möjlighet till utveckling, medan en med statiskt mindset tror på medfödd talang eller begränsningar. Jag har tagit reda på vilket mindset eleverna har och även undersökt och analyserat könsfördelningen. Det finns bara lite svensk forskning om mindset och den som finns handlar om äldre elever, vilket gör att jämförelser istället gjorts med Dwecks forskning i USA. För att få en bred kvantitativ bild, men ändå balansera mängden material mot uppsatsens omfång gjordes en enkätundersökning med tre klasser i mellanstadiet. Enkäten undersökte genom två-alternativsfrågor, baserade på Dwecks frågeformulär Mindset Assessment Profile (MAP), vilket mindset eleverna hade och innehöll även frågor kring vilka typer av undervisningsmetoder som eleverna mest gillade, producerade mest av och lärde sig bäst av. Genomgången av materialet visar att de flesta elever har ett dynamiskt mindset, men också att frågorna till viss del hade tolkats olika av eleverna och mätt deras generella attityd till skolan istället. Undersökningssvaren visar mer på tendenser och en jämförelse gjordes mellan elever med ett mer dynamiskt mindset mot de med ett mindre dynamiskt mindset. Resultaten visar att synen på undervisningen till viss del skiljer sig mellan grupperna och att valen eleverna gör matchar deras mindset. En av de tydligaste skillnaderna var att lusten att lära var mycket större i gruppen med dynamiskt mindset. Resultaten visar också en kraftig tendens att flickor med åldern blir mer dynamiska och att pojkar blir mer statiska. Mindset går till viss del att använda för att förstå elevers tänkande i svenska förhållanden men fortsatt forskning på området behöver ta in intervjuer, observationer samt effektstudier för att få fram mer tillförlitliga svar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)