"Man talar inte med en elev som är i affekt" : En etnografisk studie om hur samhällskunskapslärare hanterar kontroversiella frågor i sin undervisning.

Sammanfattning: En studie av gymnasielärares arbete med olika strategier för att bemöta kontroversiella frågor i samhällskunskapsundervisning. Hur bemöter lärare kontroversiella frågor i sin undervisning? Och varför är det viktigt att ha en strategi? Vilka strategier går att använda i undervisningen? Denna studie ämnar att undersöka hur fem samhällskunskapslärare använder olika strategier för att bemöta kontroversiella frågor i samhällskunskapsundervisningen. Metoden som användes var en etnografisk metod som baserades på observationer och intervjuer med dessa fem lärare under och efter undervisningsmomenten. Respondenterna kom dels från olika skolor men även från samma skola i olika områden inom Uppsala kommun. Studien är baserad på att komma nära den verklighet som finns i den pedagogiska verksamheten. Vi utgick från två olika teorier när vi analyserade det insamlade materialet. Vi utgick från Robert Stradling och Sture Långström och Arja Vitras teorier som handlade om förutbestämda strategier som kunde förekomma i samhällskunskapsundervisningen i bemötandet av kontroversiella frågor. Slutsatsen vi kom fram till var att vi totalt kunde identifiera sju av dessa strategier och hur de kunde te sig i undervisningen. Det visade sig till exempel att vissa lärare allierade sig och tog parti, vissa var djävulens advokat och provocerade och vissa var undvikare av kontroversiella frågor. Det var däremot ytterst få lärare som var rädda att lyfta upp ämnen som kunde leda till konflikter. Vi kom även fram till att kontroverser kunde uppstå i själva ämnesstoffet men också sinsemellan eleverna