"Det kommer ju bli kaos" : en beskrivning av sjuksköterskors uppfattningar om den katastrofmedicinska beredskapen på Storstockholms akutmottagningar.

Detta är en Magister-uppsats från Sophiahemmet Högskola; Sophiahemmet Högskola

Sammanfattning: Bakgrund: Antalet katastrofer i världen och Sverige ökar och därmed ökar även behovet av katastrofmedicinsk beredskap. Akutmottagningen utgör ofta den första kontakten med sjukvården och därför har akutsjuksköterskorna en mycket central roll vid en allvarlig händelse. Sjuksköterskor är den största arbetsstyrkan vid en katastrof och sjukvården är helt beroende av deras kompetens. Forskning visar att bristfällig omvårdnad, triagering eller oförmåga till att finna den kritiskt dåliga patienten i ett tidigt skede, ökar mortaliteten. Dock visar forskningen även att sjuksköterskor inte känner sig tillräckligt förberedda. Sjuksköterskor som har arbetat i samband med allvarliga händelser beskriver starka och motstridiga känslor. Utbildning, övning och tidigare erfarenheter inom katastrofmedicin har uppgetts förbättra sjuksköterskornas beredskap. Trots vetskapen om sjuksköterskornas nyckelroll är forskningen angående sjuksköterskors uppfattningar om den katastrofmedicinska beredskapen begränsad. Fler studier inom området vore av värde med tanke på att behovet av katastrofmedicinsk beredskap ökar. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om den katastrofmedicinska beredskapen på akutmottagningar i Storstockholm. Metod: Studien utfördes med en kvalitativ metod och en induktiv ansats. Tio semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor från fyra akutmottagningar inom Storstockholm utfördes. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Fyra teman kunde urskiljas: ”oro för organisationens begränsningar”, ”behov av struktur”, ”erfarenhet och övning skapar trygghet i nya situationer” samt ”motstridiga känslor och tankar om copingstrategier”. Inom det första temat beskrev deltagarna en stark oro för att akutsjukvården redan är högt belastad och att detta skulle äventyra patientsäkerheten ännu mer vid en allvarlig händelse. I ”behov av struktur” beskrev sjuksköterskorna att de uppfattade sin roll som central vid allvarliga händelser och att de hade behov av en tydlig struktur. Tema nummer tre, ”erfarenhet och övning”, förklarade sjuksköterskornas önskan om mer övning och att erfarenhet gynnar dem i deras arbete. Motstridiga känslor såsom skräck blandad med nyfikenhet inför arbete vid en allvarlig händelse belystes i tema fyra, liksom arbetsgruppens viktiga, stöttande funktion. Slutsats: Den katastrofmedicinska beredskapen behöver förankras bättre i akutsjukvårdens hektiska vardag. Sjuksköterskornas uppfattning var att en allvarlig händelse skulle kunna orsaka ett kaos som fordrar starka copingstrategier. Behov av ett nytt, strukturerat arbetssätt uppdagades. Realistiska övningar skulle kunna kompensera för bristen på erfarenhet från allvarliga händelser. Ett strukturerat arbetssätt och en stark arbetsgrupp är måsten för att kunna upprätthålla patientsäkerheten vid en allvarlig händelse.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)