Det ligger nog i generna : En kvalitativ analys av föräldrapenning- och ledighetsuttaget bland kvinnor som tjänar en majoritet av hushållets inkomst

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse kring varför familjer verkar mer villiga att förlora pengar till förmån för kvinnans föräldraledighet men inte mannens, i familjer där kvinnan tjänar en majoritet av hushållets inkomst. Uppsatsens frågeställningar är: Vilka förväntningar, normer och värderingar upplever intervjupersonerna kring uppdelningen av föräldrapenningen- och ledigheten? Vilka faktorer lyfter de som viktiga för beslutsprocessen, och hur värderas dessa? Vilken roll tilldelas ekonomin, och varför? Tidigare forskning visar att föräldraförsäkringen inte ter sig likadant för båda föräldrar, då kvinnor förväntas ta mer ansvar för föräldraskapet medan mäns ledighet är mer flexibel. Utöver denna forskning används i analysen även teorier från Emile Durkheim och Viviana A. Zelizer, där familjen ses som en institution av ekonomiska transaktioner där pengar får olika värde beroende på vem de tillhör. Ett smalare perspektiv appliceras även hämtat från Max Weber och Yvonne Hirdman, där genusbetingade idealtypiska värderingar och handlingar används. Uppsatsens empiri bygger på semi-strukturerade intervjuer med 6 kvinnor, som tjänar mer än sin partner och tar ut mest föräldrapenning- och ledighet. Analysen visar, i linje med teorierna, på ett maktspel mellan institution och individ, med ett starkt förgivettagande kring fördelningen. Detta framkom i beskrivningar av upprepade korrigeringar från omgivningen vid avvikande från normen. Likt tidigare forskning upplevdes kvinnornas föräldraskap som mer villkorat och reglerat. Spädbarnsföräldrar är hjältar – men bara om de är män. Särhållningen mellan könen skedde även av några intervjupersoner, som framhöll mer traditionella och affektuella motiv till sina längre ledigheter. Faktorer som amning och arbetet ansågs viktiga men inte avgörande, och trots kvinnornas högre löner sågs ekonomin enbart som en praktisk pusselbit. Föräldraförsäkringen användes snarare på ett strategiskt sätt för att få den fördelning som föredrogs. Valet av ledighetsuttag berodde främst på föräldraideologi, inte ekonomi. Därför borde vidare forskning fokusera på betydelsen av normer och värderingar av föräldraskap. Då två intervjupersoner hade skild ekonomi från sin partner, vore även forskning kring hur detta påverkar beslutsprocessen intressant.