Lärares arbete och uppfattningar om insatserna med att identifiera och utveckla metoder för att ge stöd till studerande i matematik på en gymnasial vuxenutbildning

Sammanfattning: Sammanfattning/Abstract Lindenholst, Ofelia (2019) Lärares arbete och uppfattningar om insatserna med att identifiera och utveckla metoder för att ge stöd till studerande i matematik på en gymnasial vuxenutbildning. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Studien belyser matematiklärares arbete med att möta elever i behov av stöd inom gymnasial vuxenutbildning på distans. Lärares upplevelser om hur elevers behov av stöd kartläggs och vilka insatser som ges, undersöks. Men även lärarnas förslag på åtgärder för att förbättra och individualisera distansundervisningen, synliggörs. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka lärares upplevelse av hur den enskilde elevens behov av stöd i matematik på gymnasial vuxenutbildning på distans kartläggs samt vilka insatser kartläggningen kan leda till. Följande frågor kommer att belysas: Hur bedrivs arbetet för att ta reda på vilka stödinsatser som en studerande behöver för att nå kunskapskraven i matematik? Vilket stöd erbjuds studerande som riskerar att inte nå kunskapskraven i matematik? Vilka rutiner finns det för att förebygga studieavbrott i matematikkurserna? Varför bedrivs arbetet med att ge studerande stöd i matematik på det sättet? Varför ser rutinerna ut som de gör? På vilket sätt skulle vuxenutbildningen kunna arbeta för att erbjuda tillräckligt med stödinsatser som en studerande behöver för att nå målen? Teori Teoretiskt ramverk för studien är de studerandes lärmiljö och belyses utifrån två perspektiv, lärandets sociala aspekter och lärarens förmåga att anpassa undervisningen. Det finns en skillnad på vad en människa kan prestera ensam och vad den kan prestera under ledning och i samspel med andra (Vygotskij 1978). Det är välkänt att med handledning kan vi lösa problem som vi hade svårt att lösa på egen hand. I detta inryms samspelet mellan undervisande lärare och elever. Lave och Wenger (1991) menar att istället för att enbart titta på vilken typ av kognitiva processer och konceptuella strukturer som är involverade i lärandet, bör man undersöka vilken typ av sociala engagemang som ger rätt kontext för lärande. Metod Studien genomfördes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer av fyra matematiklärare inom vuxenutbildningen. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. För analysen av intervjuerna användes en kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Lundman & Graneheim (2004). Materialet reducerades genom att intervjusvaren kategoriserades utifrån två uppkomna teman. Därefter listades lärarnas svar på de olika frågorna som framkommer i intervjun ingående. Resultat Resultaten av lärarsvaren visar att det inte finns någon tydlig struktur för kartläggning av elevens behov och de insatser studerande behöver för att nå målen i matematik, på en gymnasial vuxenutbildning som bedrivs på distans. Detta medför brister vid kartläggningen av elevers förutsättningar. Tidigare forskning har visat att lärare som saknar kännedom om den studerandes inlärningssvårigheter, kan ha svårare att möta dennes behov av särskilt stöd (Taymans 2012). Även stödet för studerande varierar då det saknas enhetlig struktur. Det stöd som finns beror i stor utsträckning på den enskilde läraren. Bristen på enhetlighet gör att det på vissa enheter finns handledning på plats för eleverna och i vissa saknas det helt eller delvis. Även här har den enskilde lärarens insatser stor betydelse. Resultatet av studien visar att anpassningar som kan leda till att giltigheten för studerandes provresultat kan ifrågasättas, vilket kan vara ofördelaktigt för eleven, förekom inte, till skillnad från tidigare forskningsresultat (Lovett 2010, Phillips 1994). Från lärarsvaren framgår att det behövs digitala kartläggningsverktyg för att identifiera behoven och möjlighet till individuellt stöd för de studerande med brister i förkunskaperna och eller med funktionsnedsättningar, samt kompetensutveckling för lärarna, vilket bekräftar tidigare forskningsresultat (Taymans 2012, Reynolds, Johnson & Salzman 2012). Enligt lärarna kan dessa åtgärder bidra till att öka måluppfyllelsen och förebygga avbrott i matematikkurserna. Intervjusvaren visade att lärarnas förhållningsätt till elever med inlärningssvårigheter är positivt och framåtsträvande, vilket skiljer sig från tidigare forskningsresultat (Reynolds, Johnson & Salzman 2012). Resultatet av lärarsvaren ger indikation som tyder på att förklaringarna till att det ser ut så, gällande arbetssätt och metoder som tillämpas för att möta eleverna, är av organisatorisk karaktär och ligger på ledningsnivå, internt, inom utbildningsföretaget samt styrs externt av kommunerna, genom upphandlingsvillkoren. Systemteorin bidrar till att se studiens resultat i ett utvidgat perspektiv och på det sättet uppmärksamma lärandets sociala aspekter. Lärande uppkommer i samband med olika former av interaktioner med andra människor och på det viset skapas vägar mellan kunskapens värld och elevens individuella kompetenser (Vygotskij 1978). Resultatet av studien ger tydliga indikationer på att lärarna har en helhetssyn på lärandet och en proaktiv inställning till studerande i behov av stöd i matematik och föreslår olika arbetssätt som kan utveckla distansundervisningen. Specialpedagogiska implikationer Brister i undervisningen och i stödet för elever som läser på distans kan leda till att studerande inte klarar att uppnå kunskapsmålen i matematikkurserna. Därför är det viktigt att kontinuerligt utveckla strategier i vuxenutbildningen för att säkerställa att utbildningen är tillgänglig för alla elever. Det tydliggör att det finns ett behov av att implementera en undervisningsmetodik som svarar mot elevernas behov och förutsättningar. Det åligger utbildningsanordnaren att upptäcka och erbjuda stöd till en studerande som behöver det. Detta erfordrar att adekvata stöd- och kartläggningsverktyg implementeras i distansundervisningen samt fortbildning i specialpedagogik för matematiklärare som efterfrågar det. Nyckelord Distanskurser i matematik, gymnasial vuxenutbildning, kartläggning, specialpedagogisk fortbildning och stödinsatser.