Språket och normaliteten : Professionell retorik och logik inom socialt arbete

Detta är en Magister-uppsats från Mälardalens högskola/Mälardalens högskola/Akademin för hållbar samhälls- och teknikutvecklingAkademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling

Sammanfattning:

Denna uppsats fokus ligger på den praktik inom socialt arbete där kategorier produceras, upprätthålls, modifieras och bryts. Huvudsyftet har varit att studera professionell retorik i relation till det kategoriseringsarbete som sker inom välfärdsstatliga miljöer. En diskursanalytisk metod har valts som grund i form av en kategoriseringsanalys. De teoretiska förutsättningarna har varit poststrukturalism, social konstruktionism och diskurspsykologi och mer specificerat i form av institutionell kategorisering, medan Jonathans Potters (1996) metodologiska retoriska verktyg kring faktakonstruktion tillämpats för att analysera hur respondenterna framställt sina utsagor som trovärdiga och faktamässiga.

Addiction Severity Index (ASI) manualen har använts som utgångspunkt för insamlandet av empiri, men även som ett sätt att försöka fånga in professionell hjälpverksamhets generella ambition att standardisera och säkra sitt arbetssätt. Sammanlagt har tio yrkesverksamma professionella hjälpare som aktivt använts sig av ASI manualen i sitt dagliga arbete intervjuats, dessa kom även från en och samma institution.

Analysresultatet visar att de professionella hjälparna beskriver två olika huvudkategorier som relevanta för deras verksamhet, nämligen sexualbrottslingen och missbrukaren. Kategorierna skildras även på vitt skilda sätt avseende motivation, vilja och samarbete, där olika moralarbeten leder till att de professionella hjälparna agerar mot sexualbrottslingen och missbrukaren på skilda sätt. Det som stått på spel i intervjusituationen har varit professionalitet, moralarbete och säkerhet inom välfärdsstatliga miljöer. Där de professionella hjälparna byggt upp sina påstående så att de kan hantera dessa frågor, både för att kunna styrka sin professionalitet inför sig själva och inför mig som forskare, men även för att visa att de kan hantera frågor kring moral och ansvar och att arbetet de utför är säkert ur ett klientperspektiv, dvs. att besluten som tas grundas på säkra bedömningar och omdömen från de professionella hjälparnas sida.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)