Bokashis respiration i jorden : betydelse för dess klimatpåverkan

Sammanfattning: Idag är det enbart 38 % av Sveriges matavfall som tas till vara på ett sådant sätt att växtnäringsämnena nyttjas. Avfallshanteringen av matavfall kan därför få en betydande roll för näringskretsloppet och därmed även kolkretsloppet. Traditionellt har kompostering varit en vanlig metod för att återföra matavfallet till jorden men i och med att samhällets klimatengagemang ökar börjar andra potentiellt mer effektiva metoder för att återföra näringsämnena samt det organiska kolet att träda fram. Bokashi är en metod som marknadsförs som det klimatsmartare alternativet till kompost då det påstås frigöra mindre kol. Dock saknas vetenskapliga studier som underbygger detta. Huvudsyftet med denna studie var därför att undersöka respirationen från jord behandlad med bokashi och kompost för att jämföra deras kolavgång. Under skapandet av bokashin ska bokashiströ innehållande så kallade Effektiva Mikroorganismer (EM) tillsättas för att skapa en hälsosam miljö som är viktig för omsättningen i jorden. Men även där saknas det vetenskapliga studier som underbygger effekten av inympandet av EM. Därför har denna studie inkuberat tre olika bokashimaterial, ett med levande ymp (BY), ett med avdödad ymp (DY) och ett utan ymp (EY), för att ta reda på EM´s effekt på bokashimaterialens respiration. En inkubationsstudie genomfördes där respirationen från fyra olika material blandade med jord mättes under fyra veckor. Försöksleden var de tre bokashileden-, BY, DY och EY samt ett kompostled (KOM). Försöket var fullständigt randomiserat med fyra replikat samt två labbreplikat för varje försöksmaterial. För att testa ett generellt respirationsmönster för bokashimaterialet jämfört med kompostmaterialet slogs alla tre bokashileden ihop, medan de tre bokashileden testades sinsemellan för utvärdering av EM-ympens effekt. Resultatet visade att bokashimaterialet i medel respirerade 20 % mer kol än kompostmaterialet under tiden i jorden. Sett för hela perioden, från råvaran till inkubationsstudiens slut, var respirationen från de två metoderna däremot snarlik. Komposten respirerade totalt 70 % av det tillsatta kolet medan bokashin respirerade 66 % av det tillsatta kolet. Då de båda metoderna alltså respirerade liknande mängd kol blev det svårt att avgöra vilken av behandlingarna som var den klimatsmartaste sett till perspektivet kolinlagring i jorden. Vid jämförandet av de tre bokashileden fanns det inga signifikanta skillnader mellan materialen. Studie stödjer alltså inte att EM skulle påverka jordens aktivitet och med det även respirationen från det nedblandade materialet.