Det undergrävda folkhälsoarbetet : En kvalitativ studie om hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet uppfattar ämnets folkhälsoansvar

Detta är en Master-uppsats från Linnéuniversitetet/Institutionen för idrottsvetenskap (ID); Linnéuniversitetet/Institutionen för pedagogik (PED)

Sammanfattning: Den här studien undersöker hur några lärare i idrott och hälsa på gymnasiet uppfattar ämnet som ett folkhälsoansvar och hur de i sådana fall jobbar med att förbättra folkhälsan. Genom sex djupintervjuer ville vi få en djupare förståelse kring hur lärare ser på folkhälsa i relation till undervisningen. Tidigare forskning klarlägger att en god hälsa gynnar hela samhället och att det är viktigt med hälsofrämjande insatser i tidiga åldrar. Resultatet visar utifrån vårt teoretiska ramverk, nyinstitutionell teori, att alla respondenterna ser folkhälsoansvaret som en given uppgift i ämnet, trots att det inte uttrycks tydligt i styrdokumenten. Vidare fanns det olika sätt att arbeta för att förbättra folkhälsan hos eleverna, där vissa respondenter uppgav att de arbetade med individanpassning för att uppnå de regulativa målen. Med de regulativa villkoren i åtanke ville lärarna väcka elevernas intresse för livslång och regelbunden fysisk aktivitet efter skoltiden. En del av respondenterna hade gemensamma värderingar och föreställningar om de yrkesinriktade linjer där de istället fokuserade på att fysiskt aktivera eleverna. De regulativa villkoren med kunskap om träningseffekter och hälsobiten åsidosattes då de upplevde att de inte når ut till eleverna. Där upplevde respondenterna den fysiska aktiviteten som det stora bidraget för att förbättra elevernas folkhälsa. Normativa villkoren upplevs därmed som starkare i det här fallet då de regulativa villkoren ibland utelämnas till förmån för lärarnas värderingar om elevernas bästa. De kognitivt-kulturella villkoren har mest inverkan på folkhälsan genom att lärarna väljer att undervisa i fysisk aktivitet och kunskaper om träning som de själva har ett starkt intresse för.  Med en tolkningsfrihet som respondenterna upplever i relation till kursplanen och den korta tid som avsetts till ämnet, kan en del innehåll bara vidröras och några undvikas helt och hållet beroende på tolkning. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)