Stöd och hjälp till anhöriga - vårdnadshavare till barn med substansbruk : En studie av vad som är verksamt i behandlingsgrupper för anhöriga

Sammanfattning: Det beräknas att ca 36 % av Sveriges befolkning påverkas negativt av någon i deras närhet som antingen dricker för mycket alkohol eller brukar narkotika (Sundin & Landberg et al., 2018). De närmaste anhöriga, det vill säga familjen, är de som lider mest av deras anhörigas missbruk/beroende/substansbruk. Anhöriga till personer med substansbruk utsätts för mycket stress på grund av oro och negativa konsekvenser (Woititz, 1995). Det finns många olika stödgrupper och olika typer av behandlingar för personer med substansbruk och för dess anhöriga. CRAFT är en metod som socialstyrelsen rekommenderar i arbetet med anhöriga (Socialstyrelsen, 2019). Min egen upplevelse har varit att mitt eget sätt att arbeta, jag kallar det för behandlingsmodellen, med anhöriga har varit mer verksamt än CRAFT. Jag ställde mig därför frågande till vad skillnaden är mellan CRAFT och Behandlingsmodellen samt vilka komponenter (moment/inslag i grupp sessionerna) som kan anses som verksamma i behandling av anhöriga. För att få svar på detta utförde jag en kvalitativ undersökning av fyra olika anhöriggrupper/föräldragrupper. I två av anhöriggrupperna använde jag och min kollega CRAFT och i de andra två grupperna Behandlingsmodell. Gruppdeltagarna var föräldrar vars barn har eller har haft någon form av substansbruk.  Tidigare forskning gällande anhörigstöd samt affektteori och inlärningsteori har hjälpt mig att hitta mönster och förstärka resultatet av insamlat material. I jämförelse med CRAFT gav Behandlingsmodellen bättre resultat i samtliga undersökta områden. Exempelvis visade det sig att 86 % av de anhöriga i behandlingsmodell-grupperna upplevde stor påverkan i sitt psykiska mående i jämförelse med CRAFT-grupperna där 55 % av anhöriga upplevde stor påverkan av deras psykiska mående. I avseende hur deras ungdomar/barn har påverkas till det bättre i relation till missbruk/beroende upplevde 72 % av de anhöriga i behandlingsmodell-grupperna en stor påverkan medan 37 % av anhöriga i CRAFT-grupperna upplevde stor påverkan på deras barn i relation till missbruk/beroende. Deltagarna i de grupper där vi använde Behandlingsmodellen var också generellt mer nöjda med aspekter så som övriga gruppdeltagare, behandlingens innehåll och gruppledarna. Studien belyste betydelsen av faktorer så som gruppens betydelse, kunskap om medberoende, öva på kommunikationsfärdigheter, föräldrafärdigheter, aktivt lyssna, bygga upp en positiv relation och prioritera gemensamt umgänge med ungdomen. Dessa faktorer genomsyrade grupperna i båda behandlingsformerna medan det i Behandlingsmodellen fanns större utrymme för ytterligare faktorer så som vägledning i känslor, den anhörigas vardagliga upplevelser samt att låta individers behov styra behandlingsinnehåll.