Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation : En studie om pedagogers tal om TAKK i förskolans verksamhet i förhållande till barns språkutveckling
Sammanfattning: Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) används i förskoleverksamheter, samt dess påverkan på barns språkutveckling. Frågeställningarna som besvaras under studiens gång fokuserar på pedagogernas erfarenheter om TAKK i förskolan, hur TAKK används i förskolan och med vilka barn, samt hur pedagoger talar och argumenterar om användandet av TAKK i relation till barns språkutveckling. Empirin är insamlat med hjälp av semistrukturerade intervjuer från tre pedagoger som arbetar på olika förskolor i södra Sverige. Studien utgår från ett fenomenologiskt vetenskapsteoretiskt perspektiv, då metoden riktar sig till att undersöka hur människor på olika sätt förstår och uppfattar ett visst fenomen, som i detta fall bland annat är TAKK i relation till barns språkutveckling. Resultatet visar att utbildning inom TAKK är av stor vikt för att kunna arbeta med detta kommunikationssätt på ett korrekt sätt. Pedagogerna lyfter även att utbildningen måste kompletteras med ett eget intresse. Resultatet visar också tydligt att TAKK används med alla barn i förskolan oavsett språksvårighet eller ej, och pedagogerna är eniga om att detta sätt att komplettera verbalt språk har påverkan på barns språkutveckling. Resultatet visar dessutom att TAKK inte bara påverkar barns språkutveckling, utan är också ett verktyg som gynnar deras kommunikationsförmåga.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)