De centralt utarbetade proven i skolan : Hur de centralt utarbetade proven påverkar betygssättningen - ska de vara kvar?

Sammanfattning: Med denna forskningskonsumerande uppsats vill jag belysa ämnet bedömning och betygssättningen i skolan med utgångspunkt i de centralt utarbetade proven och dess betydelse för den likvärdiga bedömningen. Bedömning och betygssättning är en stor och viktig del i läraryrket, där det främsta målet är att eleverna ska bli så likvärdigt bedömda som möjligt. Redan på 1930-talet började man i USA och Frankrike forska kring rättsäkerheten i bedömning, något som även svenska forskare tog till sig och började undersöka. Sedan 1930-talet och framåt har forskning kring bedömning i skolan ökat, men trots det visar Skolinspektionens senaste rapport från 2013 på stora skillnader i bedömningen av de nationella proven, vilket ses som ett stort nedslag för strävan mot en likvärdig bedömning. De centralt utarbetade proven infördes i skolan som ett hjälpverktyg för landets lärare till att sätta just rättvisa och likvärdiga betyg, men det inflytande som de centralt utarbetade proven har, och har haft, på bedömningen är större än vad många tror och visar snarare på motsatsen. Det är med fokus på de centralt utarbetade proven som jag vill diskutera hur bedömning och betygssättning i skolan idag har blivit så problematiserad. Skolan är en institution som historiskt sett alltid har utgått från prov som betygsunderlag, men ända sedan de centralt utarbetade proven infördes i den svenska skolan har man ifrågasatt dess problematik och påverkan. Av erfarenhet från verksamhetsförlagd utbildning har problematik uppmärksammats angående de nationella proven, då det sätter stress på både elever och lärare. Elever har prestationsångest och presterar inte alls lika bra som de brukar medan lärare känner sig stressade över medvetenheten om att provresultaten senare används som statistik i undersökningar, vilket bidrar till en negativ inställning till hela lärprocessen, vilket bekymrar mig som blivande lärare. Den negativa anda som finns kring de centralt utarbetade proven är djupt förankrad, och ofta något som sitter kvar långt efter skoltiden. Om skolan ska kunna förbättras och kunskapsnivån hos våra elever ska öka, behöver man ifrågasätta de nationella provens framtid i skolan. Mot denna bakgrund är syftet att visa vad forskning och utredningsrapporter säger om betygsättning och bedömning, i synnerhet i ämnet svenska med fokus på de centrala och nationella provens påverkan. Med utgångspunkt i tre frågeställningar ska denna uppsats utifrån äldre och nutida forskning diskutera vilken roll de centralt utarbetade proven har haft och vilken framtid provet bör ha i skolans framtid. De frågeställningar som jag har utgått ifrån är: Hur har förändringar i skolsystemet påverkat hur bedömning och betygssättning ser ut idag? Vilken påverkan har de centrala och nationella provens haft på den likvärdiga bedömningen? Vad är provets pedagogiska roll?