(In)formell tillfällig användning : en studie om potentialen i det tillfälliga och dess transformering från informell till formell

Sammanfattning: Utvecklingen av staden kan kategoriseras utifrån formella och informella avsändare. Den formella stadsutvecklingen sker via kommundrivna planeringsprocesser och är baserad på lagar och regler. Den informella dition består av medborgare som på egna initiativ skapar eller förändrar något som påverkar den byggda miljön, ofta frikopplad från den kommundrivna planeringen. När en medborgare historiskt sett har velat påverka stadsmiljön har det ofta skett med hjälp av olika typer av tillfälliga användningar. Fenomenet kan kortfattat definieras som en tillfällig användning av en plats som agerar i ett tidsligt och rumsligt mellanrum. När medborgare genomför tillfällig användningar signalerar det en demokratisering av planeringsprocessen, samtidigt som det går att identifiera politiska aspekter som berör rätten till staden. I vår samtid har dock tillfällig användning dragit till sig ett ökat intresse även från den formella delen av stadsutvecklingen. Det anses ofta vara ett värdefullt och flexibelt komplement till den planering som är reglerad enligt översikt- och detaljplaner. Den formella typen av tillfällig användning genomförs ofta för att uppnå ett specifikt och separerat syfte, och i den formaliseringsprocessen riskerar mycket av det engagemang och entusiasm som fenomenet grundar sig att gå förlorat. Detta examensarbete undersöker vilka potentialer fenomenet tillfällig användning har, och hur det förändras när det går från informella initiativ till att vara en del av en kommundriven planeringsprocess. Uppsatsen består av en litteraturstudie samt en fallstudie som inrymmer två tillfälliga projekt där det ena har en informell avsändare och det andra en formell. Detta mynnar ut i en diskussion om aspekter som går förlorade i formaliseringsprocessen, vilka långsiktiga konsekvenser det kan få, samt behovet av en ny kategorisering av fenomenet.