När fördomarna blir sanningar En kvalitativ studie om familjehemskonsulenters upplevelser av arbetet med rasifierade familjer i familjehemsvården

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete

Sammanfattning: Studiens syfte har varit att undersöka hur normer om idealfamiljen aktualiseras inomfamiljehemsvården samt analysera hur normer om idealfamiljen påverkar omgivandeinstitutioners bemötande av familjehem med utländsk bakgrund. Materialet utgjordes av sexsemistrukturerade intervjuer med familjehemskonsulenter från ett privat företag i VästraGötalandsregionen. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och empirin har analyserats medhjälp av teoretiska begrepp om rasism och skapandet av “den andre” samt begrepp som rörantirasistiskt socialt arbete. Analysen byggde dessutom på ett intersektionellt perspektiv påolika maktordningar som exempelvis klass, kön och etnicitet. Utgångspunkten förteoriavsnittet har byggt på en socialkonstruktivistisk syn på etnicitet och “ras”. Resultatetvisade att det förekommer en överdriven granskning och ett misstänkliggörande avfamiljehem med utländsk bakgrund efter att de fått ett barn placerat hos sig. Dennagranskning kom mestadels från institutioner som socialtjänsten och skolväsendet. Sett ur ettintersektionellt perspektiv, visade resultatet även att familjehem bestående av ensamståendekvinnor med somaliskt ursprung blev sedda som “klienter” och var mest utsatta för rasism ochandra diskriminerande processer. Resultatet talar för att socialtjänsten, vid eventuell placeringav ett barn, borde tänka mer på familjehemmets resurser och styrkor och inte döma utfamiljehemmet baserat på fördomar och förutfattade meningar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)