Ekosystemtjänster i urbana miljöer - En kartläggning av arbetet med ekosystemtjänster i byggprocessens planeringsfas

Sammanfattning: Människor och andra levande organismer på jorden är alla beroende av ekosystemen och deras tjänster, de så kallade ekosystemtjänsterna. Större delen av dessa livsnödvändiga ekosystemtjänster är negativt påverkade av människans beteende. I storstäder har märkbar påverkan skett på de urbana ekosystemtjänsterna, exempelvis genom försämrad dagvattenhantering. Att det dessutom pågår en urbanisering och att tidigare obebyggd mark exploateras leder till att ytterligare ekosystemtjänster påverkas som i sin tur försämrar stadsmiljön. För att skapa en hållbar stad där ekosystmtjänsterna finns bevarade står aktörer inom byggsektorn samt myndigheter inför en stor utmaning. Utifrån denna utmaning skapades studiens syfte som är att kartlägga arbetet med ekosystemtjänster i byggprocessens planeringsfas. Studien undersöker svenska organisationers arbete med urbana ekosystemtjänster i Sverige med fokus på Göteborg. För att få en övergripande bild av ekosystemtjänster grundas rapportens teoridel på en litteraturstudie. Litteraturstudien belyser hur ekosystemtjänster gynnar samhället, vilka åtgärder som kan vidtas för att bevara dessa tjänster samt verktyg för att arbeta med ekosystemtjänster. Resultatet kartlägger organisationers arbete med ekosystemtjänster och grundar sig på semi-strukturerade intervjuer med aktörer inom byggsektorn och myndigheter. Resultatet visar att de flesta intervjuade aktörer inom byggsektorn arbetar för att ta hänsyn till ekosystemtjänster i stadsmiljö. På vilket sätt de arbetar skiljer sig mellan de olika aktörerna men gemensamt för alla är att de har använt sig av grönytefaktorn i projekt eller uppdrag. För att etablera ekosystemtjänster i byggprocessen och kunna nyttja dem även i framtiden anser övervägande del av aktörerna att det måste ställas krav från kommuner, myndigheter och staten. Vissa aktörer nämner även kompetens inom området som en viktig faktor för att etablera ekosystemtjänster i byggprocessen. Av intervjuerna med myndigheter framgick det att förståelsen för urbana ekosystemtjänster och deras nytta för invånare i staden är viktig för att hänsyn ska tas till ekosystemtjänster i stadsplaneringen. Myndigheterna arbetar med guider, verktyg och olika satsningar för att synliggöra ekosystemtjänster och för att stötta byggaktörerna i deras arbete. Det sammanfattade intrycket har varit att intresset för att arbeta med ekosystemtjänster är på frammarsch inom de flesta organisationer. Det finns dock en skillnad i hur stor utsträckning arbetet sker, där intresse från ledningen är den faktor som påverkar arbetets omfattning. Inget tydligt samband mellan företagens verksamhetsform, antal anställda, omsättning och deras arbete och syn på ekosystemtjänster har kunnat urskiljas. Det framgick av både myndigheter och byggaktörer att dagvattenhantering, bullerreglering och luftrening är några av de viktigaste ekosystemtjänsterna att ta hänsyn till i Göteborg. Rapportens slutsats är att krav från högre instanser är en bra början för att få fler aktörer att arbeta med kosystemtjänster i byggprocessen och för att få en förändring på stor skala. Vid kravsättning är verktyg, som grönytefaktorn, ett bra hjälpmedel för att konkretisera kraven. Myndigheter borde använda kartläggande verktyg medan företag borde använda mer åtgärdsinriktade. Rapporten ser även en stor vinst i att öka intresset och kunskapen hos allmänheten för att höja efterfrågan på bra lösningar för ekosystemtjänster. Vid högre efterfrågan kan andra lösningar för att etablera ekosystemtjänster i byggprocessen bli aktuella, till exempel att införa en ”märkning” eller certifiering för ekosystemtjänster.