Visar elever mer språklig kompetens än vad som bedöms? : En mixed methods-studie av 112 berättande elevtexter från det nationella provet i svenska för årskurs 3

Sammanfattning: Syfte med studien var att undersöka om ett urval av berättande elevtexter från årskurs 3 i det nationella provet i svenska från VT 2016, uppvisar andra språkliga kompetenser än de som det nationella provets bedömningsmaterial bedömer. Utifrån studiens syfte formulerades tre frågeställningar; hur kan texterna beskrivas med utgångspunkt från de fem analysingångarna ordvariation, ordlängd, tematisk bindning, referensbindning samt logisk bindning i samtliga 112 elevtexter, vilken skillnad finns mellan pojkars och flickors texter med avseende på de fem analysingångar samt vad utmärker de texter som nått respektive inte nått kravnivån med utgångspunkt från de fem analysingångarna? Studien tar sin utgångspunkt i systemisk funktionell lingvistik (SFL), med fokus på funktionell grammatik. Analysmetoden som användes var mixed methods, bestående av kvantitativ textanalys som grundas i kvalitativa bedömningar, där empirin bestod av 112 elevsvar från det nationella provet i svenska, berättande texter, för årskurs 3 VT 2016. Empirin inhämtades från arkivet vid Institutionen för nordiska språk på Engelska Parken i Uppsala. Resultatet visade att eleverna uppvisade språklig kompetens i elevtexterna utifrån de fem analysingångarna i studien, men i olika grad. I vissa elevtexter saknades en analysingång eller delar av analysingångarna, men de få texter som saknade vissa analysingångar uppvisade dock språklig kompetens utifrån de andra analysingångarna. Exempelvis saknade samtliga elevtexter utvecklingskonnektiver, 13 elevtexter saknade specificeringskonnektiver, 95 elevtexter saknade överlånga ord och 3 elevtexter saknade helt tematisk bindning. Generellt uppvisade texterna skrivna av flickor en högre språklig kompetens än texterna skrivna av pojkar, dock uppvisade texterna skrivna av pojkar utifrån vissa analysingångar en högre språklig kompetens. Generellt uppvisade de elevtexter som har nått kravnivån en högre språklig kompetens än de elevtexter som ej nått kravnivån. Det visade sig att studiens fem analysingångar till viss del sammanfaller med vad det nationella provet bedömer, men att bedömningsmaterialet är mer övergripande medan analysingångarna är mer detaljerade. Slutsatsen är att elevtexterna å ena sidan uppvisade andra språkliga kompetenser än vad bedömningsmaterialet för det nationella provet bedömer, men å andra sidan uppvisade samma kompetenser, dock på en mer övergripande nivå. Studien ger avslutningsvis förslaget att lärare kan använda flera av studiens fem analysingångar i det kontinuerliga arbetet i klassrummet, för att konkretisera det övergripande innehållet i bedömningsmaterialet. Detta kan vara särskilt viktigt för att stärka pojkarnas språkliga kompetens.