Att prata normalt En studie av 12 ungdomars attityder till dialekter och sambandet mellan dessa och deras eget språkbruk

Sammanfattning: Studien Att prata normalt – En studie av 12 ungdomars attityder till dialekter och sambandet mellan dessa och deras eget språkbruk, är en undersökande studie av ungdomars attityder till dialekter i allmänhet och sin egen dialekt boråsiskan i synnerhet. Syftet med studien är att utreda attityders påverkan på det egna språkbruket, samt om resultatet varierar anmärkningsvärt mellan den studieförberedande och den yrkesförberedande gymnasieutbildningen respektive mellan de kvinnliga och manliga informanterna. Undersökningen konkretiseras genom följande forskningsfrågor: 'Skiljer sig individernas definition av begreppet dialekt från den vetenskapliga definitionen? 'Hur definierar individerna sin egen dialekt och till vilken grad anser de att de själva talar den? Finns det någon svårighet i definitionen? 'Finns det någon skillnad i mängden dialektala varianter när det gäller attityder, lokalintegration, utbildning och kön hos informanterna? Studien utgår från material hämtat från projektet Dialektutjämning i Västsverige och består av enkäter, intervjuer och analyser av mängden dialektala varianter. Tidigare forskning inom ämnet säger att manliga individer talar mer dialekt än kvinnliga, samt att individer som går på yrkesförberedande utbildningar talar mer dialekt än de på studieförberedande. Individer som inte är lokaltintegrerade tenderar även att vara mer mottagliga för språkliga förändringar. Till skillnad från tidigare kvantitativa undersökningar visar studien att den informant som har flest dialektala varianter är en pojke som går en studieförberedande utbildning och att den typiske dialekttalaren är av det kvinnliga könet samt går en studieförberedande utbildning. Den informant som talar minst dialekt är en pojke som går en yrkesförberedande utbildning och den typiske standardspråkstalaren i studien är en flicka samt en informant som går yrkesförberedande. Resultatet visar inte heller på några tydliga samband mellan attityder och dialekttalande, utan snarare på att individernas språkbruk kan påverkas på flera olika nivåer och på flera olika sätt.