Klimatkompensering : Guldet som blev till sand?

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Borås/Institutionen Handels- och IT-högskolan; Högskolan i Borås/Institutionen Handels- och IT-högskolan

Sammanfattning: En ny trend inom flyg- och resebranschen är ett system som tillåter flygresenärerna attkompensera för de utsläpp som resan medför. Det har dykt upp en rad olika organisationersom flyg- och resebolagen använder sig av som återför de pengar som flygresenären betalar iavgift, till projekt som verkar för att skapa en bättre miljö. Det omfattar åtgärder från attplantera regnskog till forskningsprojekt som ska verka för att förbättra miljön. Avgiften somresenären betalar räknas ut med hjälp av en kalkylator där resenären fyller i var resan ska gå,därefter räknar kalkylatorn ut hur mycket koldioxid som kommer att släppas ut perpassagerare. Charterresebolaget Apollo, som vi valt att studera, har erbjudit sina kunderklimatkompensering genom företaget GreenSeat i drygt ett år. Produkten har inte fått detgenomslag som förväntades av företagen i branschen.Syftet med uppsatsen är att undersöka varför inte fler konsumenter väljer attklimatkompensera när de reser med flyg. Vi ska också ta reda på vad som krävs för att fåkonsumenterna att klimatkompensera oftare vid resor med flyg. I uppsatsen har vi både ettpositivistiskt och hermeneutiskt förhållningssätt. Vi har gjort en kvantitativenkätundersökning med totalt 122 respondenter som valts ut genom ett bekvämlighetsurval.Resultatet av enkätundersökningen har legat till grund för arbetet med analysen ochslutsatserna. Resultatet har därefter tolkats av oss i avsikt att ge Apollo rekommendationer omhur de ska få fler konsumtenter att klimatkompensera i framtiden. I uppsatsen har vi använtoss av en induktiv ansats. Vi använde primärdata i form av en enkätundersökning ochsekundärdata i form av litteratur och tidigare gjorda studier.Slutsatserna i vår undersökning är att de konsumenter som känner till vadklimatkompensering innebär är positiva till produkten. Vår enkätundersökning visar att cirka80 % av de 122 respondenterna har en positiv inställning till klimatkompensering. Detindikerar på att det finns en stor potential för klimatkompensering men att det idag saknaslättillgänglig information för konsumenterna att ta del av. Apollo lyckas inte övertygakonsumenterna att klimatkompensering är ett bra sätt att stödja miljön, vilket leder till attkonsumenterna inte vill betala för något som de inte tror på eller känner till.För att få fler konsumenter att klimatkompensera måste informationen som ges ut till deminnehålla starka argument för att locka deras intresse och den bör också visa konkretaexempel på effekter som klimatkompensering bidrar med. Tillgången till produkten måsteockså bli enklare än vad den är idag. Det ska vara lätt och smidigt att klimatkompenseraannars är risken att konsumenten väljer bort det på grund av bekvämlighetsskäl.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)