"Om man skriver dem istället för de så flyger jag i taket" : på spaning efter språkpolisen

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Institutionen för lingvistik och filologi

Sammanfattning: I den här studien har jag undersökt om särskilda grupper av människor reagerar starkare än andra på språkriktighetsfel. Jag har undersökt om det finns ett samband mellan ålder, kön, utbildning och språkattityder, och hur en person reagerar på språkriktighetsfel i skrivet språk. Jag har utfört ett experiment som gick ut på att informanter fick läsa en stimulustext, varefter de i en enkät fick svara på frågor om vilka känslor texten väckte hos dem, och hur de uppfattade texten. De fick även svara på frågor angående demografisk data och om språkattityder. Stimulustexten fanns i två versioner varav den ena hade manipulerats med språkriktighetsfel. Svaren från de informanter som läst texten med språkriktighetsfel jämfördes med svaren från informanterna som läst texten utan språkriktighetsfel, för att se om det fanns någon skillnad på hur de svarat. Sedermera jämfördes data från de informanter som svarat mest negativt på frågorna med data från den totala populationen, för att se om de avviker i något avseende när det gäller demografi och språkattityder. Resultaten av studien visade att det inte kunde fastställas något samband mellan personers reaktioner på språkriktighetsfel och ålder, kön eller utbildning. Däremot kunde man se att en text med språkriktighetsfel bedömdes som mindre välskriven, och något mer svårläst, än en text utan språkriktighetsfel. Dessutom kunde man se en antydan på att det kan finnas ett samband mellan hur arg eller irriterad en person blir av språkriktighetsfel, och hur viktigt de bedömer att korrekt grammatik och stavning är.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)