Att vara snäll mot någon annan och snäll mot sig själv : en aktionsforskningsstudie om samspel i förskolans aktiviteter

Detta är en Kandidat-uppsats från Sektionen för lärarutbildning (LUT)

Sammanfattning: Aktionsforskningen belyser samspel i förskolans aktiviteter. Studien genomfördes på en förskola bland de äldre barnen, 4-6 år. Medforskare i studien har varit både pedagogerna och barnen på förskolan. Med hjälp av studien har vi blivit medvetna om gruppens betydelse för acceptansen av individers olikheter. Gruppen kan stärkas genom att olikheterna används som resurser och möjligheter. För att barnen ska utveckla denna förmåga behöver de lära känna flera olikheter och det kan göras genom samarbetsövningar. Vi har även sett att barn som är nya i gruppen stärks av samarbetsövningarna, då de tidigare inte haft en given roll i gruppen. Vi kan även se att samarbetsövningar stödjer barn i behov av stöd för att de ska få en mer accepterad roll i gruppen. Barnen har ofta en given roll i gruppen och då miljön förändras, ändras även barnens roller. Då det finns en svårighet i gruppen när det gäller barnens relationer och samspel ligger svårigheten i den rådande miljön, och inte hos barnen. Av den anledningen är det av stor vikt att miljön anpassas för individernas behov. Anpassningen är ett långsiktigt arbete som inte gagnar alla barn vid samma tid. Detta är våra olikheter och behöver accepteras för att alla inblandade ska utveckla ett gemensamt samspel. Studien kan fungera som en inspirationskälla för verksamma pedagoger till att skapa möjligheter för samverkan och reflektion över den samverkan som sker i den egna verksamheten.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)