Nedskrivning av goodwill - Konst eller vetenskap?

Sammanfattning: Bakgrund och problem: Från och med 2005 ska förvärvad goodwill inte längre skrivas av årligen. Enligt nya regler ska goodwillvärdet prövas årligen för att se om ett nedskrivningsbehov föreligger. Standarden redogör inte exakt för hur denna nedskrivningsprövning ska genomföras, det finns därför utrymme för ledningen att göra val mellan olika redovisningsmetoder. På grund av detta utrymme för valmöjlighet kommer företag att påverkas av andra aspekter, såväl externa som interna. Syfte: Att utveckla en modell för att empiriskt identifiera hur agent- och institutionella dimensioner förklarar effekter av regler, konjunktur, externa intressenter, bonussystem samt VD-byte på nedskrivningsprövningen. Avgränsning: Uppsatsen behandlar endast goodwill som uppkommit i samband med företagsförvärv. Negativ goodwill samt egen upparbetat goodwill kommer således inte att behandlas. Det kan finnas andra faktorer som påverkar nedskrivningsprövningen, denna uppsats begränsas till följande faktorer: regler, konjunktur, externa intressenter, bonussystem samt VD-byte. Metod: En kvalitativ undersökning har genomförts. Empirin baseras på två huvudsakliga intervjuer med revisorer samt dokument från revisionsbyråer och Finansinspektionen. Resultat och slutsatser: Det är i dagsläget möjligt att nyttja nedskrivningsprövningen för att styra resultatet i önskad riktning på grund av de subjektiva bedömningar som regelverket tillåter, det kräver dock ansträngning. På grund av det tolkningsutrymme som föreligger kommer företag att använda nedskrivningsprövningen för att maximera egen nytta, möjligheten begränsas dock av att omgivningen måste uppfatta företaget som legitimt. Företagets beroende av omgivningens godkännande verkar därför som en broms mot företagets nyttomaximering.