Hur vi pratar om det förändrade underlivet : En komparativ studie av diskurser om kvinnlig könsstympning och labiaplastik

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Institutionen för kulturantropologi och etnologi

Författare: Nikol Cekredzi; [2023]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att analysera de olika diskurserna om kvinnlig könsstympning och det västländska fenomenet kosmetisk könskirurgi genom att undersöka antropologiska artiklar, granska hemsidor och en intervju. Genom att använda de teoretiska begreppen rationalitet, renhet, social sturktur och kropp, syftar uppsatsen till att förstå varför det finns ett annat förhållningssätt till ritualen könsstympning än till den kosmetiska könsoperationen, oavsett likheterna mellan ingreppen. Vidare utforskar denna uppsats också samtycke och varför samtycke till könsstympning ses som omöjlig medan samtycke till labiaplastik ses som legitimt. Slutsatsen av detta dokument är att även om könsstympning är en rite de passage, och ett sätt att rengöra och stänga livmodern för att skapa den ultimata sociala platsen, finns det också vissa likheter i motivationen bakom att vilja ha proceduren, till exempel könets estitik. Studien visar att det finns en kulturell medvetenhet om sexuell njutning då könsstympning beskrivs som att slidan blir tajt och åtråvärd fastän västländksa debatten menar att ritualen hämmar sexualiteten. Diskurserna skiljer sig åt eftersom det finns universiella mänskliga rättigheter om fritt val och frihet som verkar omöjliga i bland annat muslimska samhällen där könsstympning ofta sker. Eftersom den andra kvinnan uppfattas som en "caged virgin" och kontrollerad av sin kultur är samtycke omöjligt. Detta skiljer sig från de bemyndigade, kulturellt fria, vita kvinnorna som väljer blygdläppsplastik för sig själv. Fastän man skulle kunna hävda att socialt tryck gör det omöjligt för den västländska kvinnan att göra fria val.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)