Planering och projektuppföljning med Scrum och Line of balance : En undersökande och teoriprövande fallstudie

Sammanfattning: Inledningsvis i uppsatsen introduceras läsaren till ämnet som grundar sig i utveckling av programvara vars projekt enligt dagens uppfattning bör hanteras med så kallade agila metoder. Dessa metoder innebär såväl fördelar som problem för verksamheten. Enligt tidigare forskning kvarstår problemet som man tidigare försökte lösa med agila metoder, nämligen att projekten ofta överskrider tid och budget medan de inte levererar det förväntade värdet. Det har uppstått meningsskiljaktigheter om varför detta problem kvarstår. I denna uppsats undersöks bristfällig projektuppföljning som en möjlig orsak, baserat på uppgifter från en verksamhet som har upplevt detta problem. I samband med att härleda problemet till verksamhetens kontext undersöks line of balance som fenomen för att ta reda på om den kan fungera som komplement till deras nuvarande metoder.   Teori om löpande projektuppföljning i sin helhet har varit av intresse för undersökningen. Sedan har den generella teorin brutits ner till att behandla projektuppföljning och planering i agila projekt. Det har fortsättningsvis brutits ner till teori om hur projektuppföljning bedrivs enligt arbetsformen Scrum. Line of balance har ett eget kapitel som består av två delavsnitt som behandlar hur den ursprungligen var menad att fungera och hur den sedan har anpassats för att användas i agila projekt.   Metoden som används är en kvalitativ metod i form av en utforskande fallstudie med teoriorövande inslag. Fallet i fråga är ledningsgruppen som har upplevt problemet inom verksamheten, som bedriver utveckling av programvara. En fokusgrupp upprättades för att med en diskussion reda ut tänkbara hinder med deras nuvarande projektuppföljning och i samband med detta diskutera komponenter från line of balance som skulle kunna komplettera deras nuvarande metoder.   Resultatet innebar en redogörelse för vilka hinder verksamheten kopplade till projektuppföljning och vilka möjligheter de såg med line of balance. Resultatet delades upp i olika teman som var och en representerar en aspekt gentemot projektuppföljning. De teman som identifierades var förståelsen för line of balance, planering av milstolpar/etapper, projektuppföljning, hantering av förändringar, identifiering av flaskhalsar och kommentarer som rent generellt talar för eller emot line of balance.   Vid vidare analys visade det sig att uppskattning av mängden arbete och tid inför ett projekt var både svårt och till viss mån onödigt eftersom omständigheterna ändå alltid förändras under projektets gång och estimaten blir fel. Detta talade emot line of balance eftersom man i teorin, trots att den ska vara anpassad för agila projekt, förespråkade en fördefinierad plan. Fortsättningsvis uppstod dock en diskussion om hur metoden skulle kunna anpassas ytterligare för att verksamheten skulle kunna använda sig av komponenter de upplevde gynnsamma.   Slutsatsen som drogs var att Scrum inte motsvarar riktlinjer för vad som anses vara projektuppföljning som kan säkerställa att projektet är på rätt kurs. Detta ansågs också vara en av anledningarna till varför verksamhetens kontext leder till att projekt överstiger tid och budget. Line of balance ansågs ha nödvändiga komponenter för att bedriva projektuppföljning enligt riktlinjerna men metoden passar inte in i fallets kontext på grund av det agila förhållningssättet. Ett alternativt användningsområde identifierades som föreslår att line of balance kan användas för samla historisk data att grunda sina framtida beslut på. Nyckelord: Projektuppföljning, Line of balance, LOB, Agil planering, agil projektuppföljning, Scrum