Vegetation som ett värmereducerande verktyg i den urbana miljön : grön infrastruktur och vegetationens värmereducerande effekter

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Department of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

Sammanfattning: En av de svåraste utmaningarna dagens samhälle står inför idag är den globala uppvärmningen och de globala klimatförändringarna. Den globala uppvärmningen bidrar till stora temperaturförändringar i våra städer och Norden är den del av Europa som kommer att påverkas i störst utsträckning av denna klimatförändring. Den urbana miljön är i ständig utveckling. Städer förtätas och tätorter expanderas vilket innebär en ökad andel hårdgjorda ytor och en reducering av vegetativa ytor. I dagens läge består stadsmiljön framförallt av hårdgjorda ytor vilket innebär att de har en låg kylningseffekt och en låg infiltrationskapacitet. Detta bidrar till att det uppstår värmeöar i både städer och tätorter. Stadskärnor är där värmeön är som mest intensiv och på dagen kan lufttemperaturen ligga mellan 3-5°C högre än rurala områden. På natten kan denna temperaturskillnad stiga upp emot 12°C. Samhällets och ekosystemens förmåga att återhämta sig måste därför förstärkas. Grön infrastruktur har enligt flera studier visat sig vara en effektiv och socialt accepterad lösning för att förmildra värmeö-effekten, genom att reducera lufttemperaturen i den urbana miljön och på så sätt förstärka ekosystemtjänster i samhällen. Att integrera grön infrastruktur inom olika politiska områden erbjuder attraktiva lösningar på ekonomiska, sociala och miljömässiga problem i våra samhällen. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur olika system av grön infrastruktur påverkar temperaturen i urbana miljöer samt vilka faktorer som bidrar till en temperaturförändring. Litteraturstudien har därmed inriktat sig på vegetativa faktorer som albedo, evapotranspiration, modifiering av vindförhållande och skugga för att studera hur dessa påverkar temperaturen i staden. Litteraturstudien innefattar även hur olika typer av grön infrastruktur såsom träd, gröna tak, vertikala grön system och grönområden bidrar till värmereducering i sin omgivning. Målet är att bilda en uppfattning om hur stor inverkan grön infrastruktur har på klimatet i den urbana miljön och på så sätt bidra till ökad förståelse för olika aktörer inom grönyteplanering. Slutsatsen redovisar att faktorer som evapotranspiration, albedo, modifiering av vindförhållanden och skugga har en påverkan på hur vegetationen bidrar med en reducering av temperaturen i den urbana miljön. Vatten visade sig vara en avgörande faktor till hur mycket kylningseffekt vegetationen avger, då alla temperaturreducerande faktorer hos vegetationen är direkt beroende av tillgängligt vatten. De olika typerna av grön infrastruktur som studerades i litteraturstudien har alla en påverkan på det urbana klimatet avseende temperaturen på ytor och i luften. Däremot bidrar de olika typerna av gröna system på olika sätt med temperaturreduceringar i staden. Träd bidrar i större omfattning på kylning av omgivningstemperaturen genom evapotranspiration jämfört med gröna tak. Gröna tak bidrar däremot med isolering och beskuggning av takytan på byggnader. Alla typer av gröna system bidrar till en ökad värmereducering och en minskad energiförbrukning i staden, därmed är det kanske en fråga om utrymme istället för total värmereducerande effekt som städer bör ta fasta på.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)