Människans beteende och förhållningssätt i utformningen av den fysiska miljön i en "smart stad" -En fallstudie av pilotprojektet Tamarinden, Örebro kommun

Detta är en Kandidat-uppsats från Örebro universitet/Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap; Örebro universitet/Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Sammanfattning: I nuläget är 55 procent av jordens befolkning bosatta i städer och statistik visar hur denna siffra förutses stiga till 68 procent till år 2050 (Smart City Sweden, u.å). Dessutom ansvarar städer för 70 procent av världens växthusgasutsläpp (Naturvårdsverket 2020). I samband med rådande urbaniseringstakt och klimatförändringar står samhällen inför nya utmaningar för att säkra jordens resurser. Konceptet "smart stad" ses som en lösning för att utveckla attraktiva och hållbara livsmiljöer. Genom "smart" teknik ska därmed ett effektivare nyttjande av resurser erhållas. Nuvarande forskning har riktat kritik mot att "smart stad" utformar bristfälliga fysiska miljöer som inte bemöter medborgarnas behov. Den teknologiska aspekten tenderar att dominera under planeringsprocessen, varav sociala och rumsliga värden riskerar att hamna i skymundan (Shelton & Lodato, 2019, s. 38). Örebro kommun planerar i nuläget för utformning av pilotprojektet Tamarinden. Ett "smart stad"-projekt som tillhandahåller invånarna en funktionsrik livsmiljö för att bidra till en hållbarare livsstil (Örebro kommun, 2020). Intressant är att studera hur den fysiska utformningen av "smart stad" kan bidra till önskvärda beteenden för att främja en hållbar samhällsutveckling. Uppsatsen syftar till att studera vilken roll människans beteende och förhållningssätt har i utformningen av den fysiska miljön i en "smart stad". En kvalitativ fallstudie av Örebro kommuns pilotprojekt Tamarinden utgör därför uppsatsens forskningsstrategi. Följande styrdokument: Detaljplan för del av fastigheten Almby 11:148 (Sörbyängsvägen), Strategi för arkitektur och byggande samt Digitaliseringsstrategin ingår i uppsatsens empiri, tillsammans med kvalitativa intervjuer från Örebro kommun Stadsbyggnad och E.ON. Vidare utgår uppsatsen från en kvalitativ innehållsanalys med ett etnografiskt analytiskt tillvägagångssätt för att analysera uppsatsens empiriska material. Uppsatsens slutliga resultat har visat att Tamarinden planeras utifrån en helhetsbild. Detta för att sociala, ekonomiska och ekologiska värden ska skapa hållbara livsmiljöer som underlättar en miljövänligare livsstil. Uppsatsen belyser en ansvarstagande, medveten, inspirerande och samnyttjande invånare.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)