JAG VILLE INTE DÖ, JAG VILLE BARA INTE LEVA

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

Sammanfattning: Bakgrund: Var femte person i Sveriges befolkning kommer att drabbas av depression någon gång i livet, enligt statistik från 2018. Depression påverkar vardagsaktiviteter på olika nivåer och beskrivs ofta som en obalans mellan aktivitet och vila, vilket kan leda till påfrestningar för individens kropp och sociala umgänge. Inom arbetsterapi finns en grundtanke om att aktivitetsbalans är essentiellt för att uppnå hälsa. Genom arbetsterapeutiska interventioner eftersträvas aktivitetsbalans mellan vardagens aktiviteter. Det kunskapsgap föreliggande studie har identifierat är att de strategier som framkom i tidigare artiklar inte har analyserats utifrån ett arbetsterapeutiskt perspektiv. Föregående artiklar har endast studerat strategier för att hantera depression, där vardagliga aktiviteter kunde förekomma. I den arbetsterapeutiska forskningen finns därav ett ökat behov av att beskriva kopplingen mellan arbetsterapi samt vardagliga aktiviteter för hantering av depression. Därför syftar föreliggande studie till att besvara frågeställningen: vilka aktiviteter använder sig individer av för att hantera sin depression i vardagen?Syfte: Att utifrån självbiografier beskriva individers aktiviteter i vardagen för att hantera sin depression. Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats. Genom ett strategiskt urval valdes fyra självbiografier ut. Självbiografierna var författade av individer som själva erfarit diagnosen depression. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Aktiviteterna som framkom ur självbiografierna delades in i fem olika aktivitetsområden; Ta emot professionell hjälp, Befinna sig i naturen, Interagera med socialt nätverk, Strukturera tankar och Ge vardagliga aktiviteter mening och struktur. Vardera aktivitetsområde innefattar aktiviteter som författarna till föreliggande studie bedömt likna varandra. Slutsats: Resultatet visade på att det var vitalt för berättarna att ha aktiviteter att ta till för att upprätthålla en fungerande vardag trots sin diagnos. Framkomna aktiviteter kan ses som ett komplement till redan existerande evidensbaserade riktlinjer för vård vid depression, då det inom området för arbetsterapi och depression finns få evidensbaserade interventioner.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)