Oro, nedstämdhet och skattat hälsotillstånd före samt efter kranskärlsröntgen hos patienter med misstänkt kärlkramp

Sammanfattning: Bakgrund.Kranskärlssjukdom är den vanligaste dödsorsaken bland både män och kvinnor i Sveriges befolkning. Kranskärlssjukdom är ofta förknippadmed både känslomässiga upplevelserdär den egna hälsan ställs i fokus och oro inför framtiden.Även livskvaliteten är ofta försämrad idenna patientgrupp.Syfte. Syftet med studienvar att undersöka i hur stor omfattning patienten upplever oro och nedstämdhet,samt hur de skattar det totala hälsotillståndetföre kranskärlsröntgen ochsex månader efterutskrivning. Även undersöka om det förelåg några könsskillnader gällande oro/nedstämdhet och det totala hälsotillståndet. Metod. Patienter med misstänkt kärlkramp, som remitterats för poliklinisk kranskärlsröntgen till Akademiska sjukhuset deltog i studien.Patienterna intervjuades enligt en standardiseradenkät inkluderande livskvalitetsformuläret EQ-5Dsamt EQ-VAS.Resultat.Totalt deltog 100 patienter i studien,varav 65 män och 35 kvinnor.Majoriteten av deltagarna uttryckte inte någon oro eller nedstämdhet.Det fanns heller ingen skillnad gällande oro/nedstämdhet före respektive sex månader efter kranskärlsröntgen. Patienterna skattade det totala hälsotillståndet signifikant bättre sex månader efter kranskärlsröntgen än innan undersökningen. Ingakönsskillnader kunde påvisas.Slutsats.Jämförelsen av oro/nedstämdhet före respektive efter kranskärlsröntgenvisade ingen skillnad, inte heller kundenågon skillnad visas mellan män och kvinnor. Patienternaupplevde dock en förbättring av dettotala hälsotillstånd sex månader efter kranskärlsröntgenjämfört med före undersökningen.