Barnkonventionens plats i förskolan - En kvalitativ studie om pedagogers perspektiv på eventuella förändringar efter lagändringen

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Malmö universitet/Fakulteten för lärande och samhälle (LS)

Sammanfattning: FN:s konvention om barnets rättigheter blev den 1 januari 2020 svensk lag vilket fångade vårt intresse för dess inverkan på förskolans verksamhet. Syftet med studien blev således att undersöka om det var någon skillnad i arbetet med barnkonventionen i förskolan före och efter inkorporeringen, med ett särskilt fokus på barns möjlighet till delaktighet och inflytande. Barns rättigheter är någonting som ska förverkligas och beaktas i förskolans verksamhet. Vi upplevde att det fanns en kunskapslucka där ett före- och efterperspektiv saknades i relation till inkorporeringen på området. Empirin har samlats in genom en kvalitativ undersökningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra förskollärare på två olika förskolor. Studien har utgått från pedagogernas erfarenheter och det är deras perspektiv som synliggörs i studien. Empirin har analyserats med hjälp av läroplansteorin samt begreppen delaktighet, inflytande, barnperspektiv, barnrättsperspektiv och barns perspektiv. I resultatet framkom att FN:s konvention om barns rättigheter har varit relevant för förskolans verksamhet sedan ratificeringen av barnkonventionen 1989. Vi kunde konstatera att arbetet hade intensifierats sedan lagen trädde i kraft januari 2020. En annan viktig iakttagelse som gjordes var att pedagogerna gav uttryck för att de sedan länge tagit tillvara på barns delaktighet och inflytande men att de sedan lagändringen börjat arbeta mer konkret med barnkonventionen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)