Sambandet mellan covid-19 pandemin och den psykiska hälsan i åldrarna 18–44 år i Sverige : En kvantitativ enkätstudie om psykisk ohälsa kopplat till covid-19

Sammanfattning: Introduktion: I Sverige beräknas 25 procent i åldersgruppen 16–29 år lida av någon form av psykisk ohälsa följt av 20 procent i åldersgruppen 30–44 år (Folkhälsomyndigheten, 2019d). Enligt United Nations Development Programme (UNDP) (u.å.b) så är covid-19 pandemin den största hälsokrisen i vår tid och många av de välkända riskfaktorerna för psykisk ohälsa, så som stress, ensamhet och oro, kan bli allt mer förekommande. Syfte: Studien syftar till att inhämta information kring vilket samband det finns mellan covid-19 pandemin och psykisk ohälsa i åldersgruppen 18–44 år i Sverige. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie som inhämtat data genom en webbenkät där ett bekvämlighetsurval har använts. Enkäten besvarades av 157 respondenter av båda könen i åldrarna 18–44 år och resultaten analyserades med hjälp av en deskriptiv analys, korstabeller samt chi-två tester. Resultat: Resultaten visar att en ökning med 7,1 procent har skett bland de som uppger att de upplever psykiska besvär dagligen/några gånger i veckan innan pandemin (19,7 procent) jämfört med under pandemin (26,8 procent). Vidare uppger 52,2 procent av respondenterna att deras psykiska mående har försämrats till följd av pandemin. Slutsats: Den här studien visar på att det psykiska måendet kan ha försämrats till följd av covid-19 pandemin bland respondenterna. Då ett bekvämlighetsurval har använts så är studiens resultat ej generaliserbara till resterande befolkningen i åldersgruppen 18–44 år. Vidare studier inom ämnet som inkluderar fler deltagare kan vara nödvändiga för planering av framtida arbete för att förbättra den psykiska hälsan i denna åldersgrupp under och efter pandemin.